Nya Zeeland

Festmåltid med Loupan
I Russell, mittemot Opua, finns en bättre restaurant vid namn Duke of Marlborough. Där avnjöt vi en god måltid med Loupan innan de skulle segla vidare söderöver till Whangarei.

I Limousin (nåja, inte riktigt) färdas vi till Russell för en bättre middag


Restaurangen Duke of Marlborough andas Brittisk kolonialstil


Grabbarna fördelar notan


Biltur runt Nordön
För att utforska norra ändan av Nordön hyrde vi bil några dagar och hamnade på en kul marknad med allt från lokalt hantverk och konst till mat av alla slag.
Vi besökte Stone Store som var ett f.d. gammalt magasin (numera giftshop) i härlig naturmiljö.
Är man på NZ måste man självklart besöka en vingård. Det finns många att välja mellan och vi hamnade hos Ake Ake där vi efter vinprovningen fick med oss ett par kartonger goda viner.

Anders fyndar på marknaden


Vackra kingfishskapelser som hade gjort sig utmärkt hemma (enligt Roger)


Grabbarna vilar sig utanför Stone Store


Vi njöt av vårgrönska


Vinplantorna på Ake Ake vingård där vi också avnjöt en delikat lunch


På museum i Russell
I Russell, som en gång varit Nya Zeelands huvudstad ligger ett fint museum där vi fick oss landets historia till livs. Maorierna kom ursprungligen från Polynesien, en lång väg med segelkanot!
James Cook (upptäcksresande och navigatör) kartlade landets kuster under sex månader i slutet av 1700-talet och en kopia av hans skepp, Endeavour, finns till beskådande på museet.

Man tänker på sina fyrbenta vänner på Nya Zeeland


Så här ser en Kivifågel ut - fågeln som gett namn åt hela folket i Nya Zeeland


En modell av Endeavour, James Cook´s fartyg


Vi pustade ut i Bay of Islands Marina drygt en vecka
Då det var lite blåsigt och regnigt väder blev vi kvar en hel vecka i Opua och en cykeltur till Waya var en trevlig sysselsättning. Man cyklade på en nedlagd järnvägsräls och det tog en timma åt var håll.
Halvvägs dit kom Anders på att han lagt sin ryggsäck med plånbok och kort nånstans. Bara att vända tillbaka. Som tur var hade affären tagit hand om den och Anders kom ikapp oss mitt i lunchen.

En cykeltur till Waya


Elisabeth vilar ut i en mosaiksoffa


Vi tog ytterligare en biltur i blåsvädret, denna gång till västra Nordön. Vägen dit var mycket vacker med böljande kullar och mycket betesdjur. Köttet från NZ är ju känt för sin fina kvalitet.
På västsidan av ön är det mest lååååånga stränder med vind som oftast ligger på. Inget för seglare alltså.

Med bilfärja på västra Nordön


Så här ser norra Nordön ut


Här blåser man lätt omkull


Många betande tjurar på ängarna. Kossorna är väl hemma och mjölkas...


Ett Waterfall passerade vi på vägen


Mekaniska problem
Då vi lämnade Opua för segling ut i Bay of Islands bråkade S-drevet med oss. Backen funkade utmärkt, men framåtdriften strejkade ibland. Detta kändes ju inte bra så Roger fick på sig hela dykutrustningen och gick under för att inspektera. Kanske något kommit emellan eller lossnat?
Han fann dock inget fel, så vi får ha bra marginaler vid tilläggningar tills vi fått hjälp med detta problem.

Roger blev nedkommenderad i det kalla vattnet för att inspektera propellern


Valfångststation
Vi seglade sedan ut på ostsidan förbi Cape Brett ner till en fin skyddad lagun, Whangamumu. Här har tidigare funnits en valfångststation och vi såg rester och ruiner av dessa byggnader och maskiner. Tänk, vilket slit det måste ha varit.

Lite småkallt var det allt i Bay of Islands!


Vi rundar Piercy Island utanför Cape Brett, ett av turistmålen i Bay of Islands


En affisch över hur valarna tillreddes


Så här gick det till när man drog in valarna


Resterna av en kokare


Äntligen lite segling igen!
Nästa dag började vi med en härlig segling med 7 m/s som sedan ökade succesivt till 12-14. Vi fick reva ordentligt och lite trötta på blåsväder tyckte vi det var skönt att komma in i en annan skyddad bay, Tutukaka Harbour. Denna är känd för alla dykresor som utgår härifrån till Poor Knights. Vid dessa öar lär det vara ett av de tio bästa dykområdena i världen. Vi var ju väldigt nöjda med den undervattensvärld vi sett på Fiji, och dessutom är vattentemperaturen här ca 15 grader, så vi avstod.

Nästa dag tog vi en vandring till närliggande byn Ngunguru för att få röra på påkarna lite, det blir ju väldigt mycket stillasittande ombord.
Våran utombordare sympatistrejkade med S-drevet och gick bara att köra på väldigt låga varv. Lite
mera fix alltså.

De vinddrivna i Tutukaka Harbour med efterföljande pizza!


Syskonen Alfredsson surfar och surfar...


Långpromenad till Ngunguru


Oklar art av fågel suger nektar ur blomma


Fisk till middag
Vår sista seglingsdag ner mot Whangarei fick vi äntligen napp, med råge. Två fina Jack Mackerels fick vi på vår träparavan från Yasawa-I-Rara.
Vi såg väldigt mycket sjöfågel också och ofta låg dom i vattnet i stora ”stim”. Vi vet inte om de väntade på fiskstim eller hade någon konferens kanske.
För att komma upp i floden bör man tajma högvattnet (här är drygt 2 m) så vi fick ligga och vänta några timmar för ankare. Vår marina Riverside Drive Marina låg strax efter den öppningsbara bron och väl framme stod Ulla och Pelle från Loupan och tog emot tamparna.

Specialistfiskaren Anders med double Catch


Fåglarna flockas kring stora fiskstim


Hatea River bascule bridge öppnar sig för oss nära Riverside Drive Marina


Lite båtfix
Nu följde några dagar med att hitta folk som kunde hjälpa oss med vår långa åtgärdslista. Det finns folk för alla typer av reparationer och underhållsarbete här och det kändes väldigt bra.
Vi avtackade Anders för fem veckors trevlig medverkan och stor hjälp. Han lämnade efter ett par dagar för att hinna utforska Auckland innan hemfärd.
Det är väldigt trevlig stämning på denna marina. Folk som arbetar med underhåll av yachtisarnas båtar bor ofta i egna båtar vid samma brygga och det blir en familjär ton, alla hjälper till och ger goda råd. På söndagar träffas alla runt grillen och man lär fort känna varandra.
Nu har vi bokat in leverantörer som skall hjälpa oss medan vi är hemma, fått upp Bijou på land, tvättat och rengjort det mesta så vi drar oss också till Auckland ett par dar innan vi flyger till Nice.

Anders mönstrar av


Whangarei´s hamnbassäng med massor av båtar


Klöver, smörblomma, hundkex, förgätmigej. Så svenskt det kan bli!


Men man hittar också exotiska växter som Strelizia


Drygt 2,5 m tide hanterar man med flytbryggor


..och så är vi på land igen efter ett helt års seglande!

Yasawa - Nya Zeeland

Valvaka på Fiji,
ja det fick bli klockan 7 på morgonen lokal tid tillsammans med Loupan och Hakuna Matata.
Vi tillbringade några dagar i Vuda Marina och fick tvättat och bunkrat upp med mat igen. Vi hade problem med spänningen på ett batteri och lyckades, efter lite taxiåkande, hitta ett som passade i storlek.
Målet var nu att komma upp till den nordligaste av öarna i Yasawa gruppen Yasawa-I-Rara. Där samlades vi efter några dagar med Loupan och Mezzaluna. På vägen upp fick vi besök av det största stim delfiner vi någonsin sett. Det måste ha varit ett femtiotal!

Ett gigantiskt delfinstim hälsade oss välkomna till Yasawa-I-Rara


Sevu-sevu hos byhövdingen
Vi blev väldigt väl mottagna på denna ö och fick träffa byhövdingen i hans hem. Han mottog våra gåvor i form av kavarötter och bjöd oss därefter att utforska byn på egen hand.
Vi lärde snabbt känna några bybor; Sam visade oss gärna hur man odlar cassava samt yams som är deras huvudsakliga föda som komplement till fisk.
Vi blev hembjudna till en familj som plockade frukt till oss samt visade oss hemligheten med att fånga fisk. Man måsta ha en slags paravan som driver ner betet sju meter under vattenytan samt segla i 7,1-7,6 knop(!). Kitty hjälpte oss att tillverka sådana paravaner av träplank och det var mycket viktigt med rätt mått och vinklar.

Vi var högtidligt klädda inför vår sevu-sevu med byhövdingen


Sam visar stolt upp sina odlingar av cassava och yams


Det är bördigt; man sticker bara ner en stickling så växer det


Ungdomar svalkar sig i hettan


Kitty tar emot oss i sitt hem och berättar om livet i byn


I köket huserar hans hustru


Då hon inte lagar mat väver hon textilmattor som också används till att svepa de döda


Här får vi en lektion i att tillverka träparavaner


En vacker korg med egenproducerad frukt som vi fick som gåva


Kraftiga vindar för oss tillbaka till Blue Lagoon
Vi hade gärna stannat längre i denna by, men då det skulle bli kraftiga sydliga vindar seglade vi ner till Blue Lagoon igen som är väldigt skyddat för de flesta vindar.
Vi började nu fundera över seglingen ner till Nya Zeeland och förutom att vi bestämt oss för väder routing med Bruce Buckley försökte vi lära oss att själva förstå vädermönstren med hjälp av simuleringsprogrammet Predict Wind. Jeff på Mezzaluna var en god läromästare och vi upptäckte snabbt hur kraftfullt detta verktyg är.
Tillsammans med Mezzaluna hikade vi runt på ön och gjorde en snorklingsutflykt till ”jättemusslor”.

Tillsammans med Jeff och Katie från Mezzaluna på Lo´s Teahouse


En skönhet på den vackra stranden


Blue Lagoon med uppankrade båtar


Jeff i full aktion


Mäktig korall


Jättemussla


Tillbaks till Vuda Marina
Vi hade nu en ganska blåsig period och tog oss neråt Vuda Marina igen. Vi hämtade vårt beställda batteri och upptäckte strax att vi behövde byta ett till.
I väntan på att Elisabeths bror Anders skulle dyka upp passade vi på att laga mat till frysen och leta fram våra vinterkläder och täcken som låg stuvade långt ner. Dessa har vi inte använt på många år, men vi tror de kan behövas i NZ.
Anders fick ett par tillvänjningsdagar i marinan innan vi gav oss iväg till Musket Cove. Det är resorten med stort R här. Det är en stor anläggning med fina bungalows och sötvattenpooler, men vi yachtisar är väldigt välkomna också. Bredvid den stora Happy Hour-baren finns två stora gasolgrillar där man kan grilla sin egen mat. Man får t.o.m. låna tallrikar och bestick. Det blir en väldigt trevlig gemenskap och man kikar med spänning på vad andra har hittat på för gott att laga.

Anders mönstrar på


Musket Cove


Grillkväll på Musket Cove


Det nya fiskeredskapet fungerade
På vår segling norrut testade vi vår fina träparavan och fick genast en blåfenad tonfisk. Så detta var alltså tricket!

Anders fångar en blåfenad tonfisk som smakade utmärkt


Vi seglade till Rurugu Bay där vi dingade in och gjorde sevu-sevu. Denna gång bjöds vi att sitta med och dricka kava. Det var en liten by med mycket enkla förhållanden
Det visade sig vara Fiji Day och alla var lediga och samlades utanför byhövdingens hus. Där var en hel hop av nyfikna barn som inte var det minsta blyga.

Sevu-sevu hos byhövdingen


Mängder av barn var nyfikna på oss


Barnen tyckte att vi var exotiska


Anders fick stor uppmärksamhet


Man firade årsdagen av frigörelsen från Storbritannien och skolan var stängd


Manta Bay
Vi fick en härlig segling norrut och ville visa Anders mantorna, men tyvärr dök de inte upp denna dag. Istället gjorde vi härliga driftsnorklingar och fick se fantastiska koraller och fiskar. Vi passade också på att ta en hike upp på en av bergstopparna för att få en överblick av öar och vikar runtomkring.

Fantastisk driftsnorkling vid Cuvu Bay (eller Manta Bay som vi kallade det)


Mängder av små korallfiskar och vackra koraller


Vi fick dra upp dingen långt med tanke på tidvattnet


Utsikt över Cuvu Bay med syskonparet Alfredsson i förgrunden


Bonfire i Cuvu Bay tillsammans med Jeff och Katie på Mezzaluna


Födelsedagsfirande i Blue Lagoon
Både Roger och Ulla på Loupan fyllde år med en dags mellanrum och det måste ju firas. Vi åt en härlig buffé med allehanda fijianska rätter på The Boathouse i Blue Lagoon. Just denna dag var det traditionell dansuppvisning också och det passade ju bra.
Nu känns det att Fiji går in i sommarperioden, kvällarna är tropiskt varma och det är 29 grader!! I vattnet. Dagarna och nätterna blir dock lite svettiga.

Födelsedagsbarnen Ulla och Roger


Dansuppvisning till vår ära


Frodiga damer svängde på höfterna


Översegling till Nya Zeeland
Nu började det dra ihop sig. Vi såg ett möjligt väderfönster om tre dagar så det var bäst att dra sig neråt Vuda Marina igen. Vi måste dit ännu en gång för utklarering.
Vi konfererade med Loupan, med vår väderguru Bruce och kollade själva på Predict Wind. Det såg ut att bli tre dagar med rätt hårda vindar av typ halvvind, men sedan avtagande i fyra dagar tills vi var framme. Ok, vi kör, man vet inte när nästa tillfälle kommer.
Vi handlade och lagade mat, lyfte upp dingen på däck, satte stormsegel, fyllde diesel och klarerade ut hos custom/immigration. Vi la oss för ankar i Momi Bay över natten för att få en tidig start genom reven nästa morgon, allt enligt Bruce´s direktiv.
Vi fick strax ta ett rev i storen, sedan 2:an och innan natten fick vi även ta 3:ans rev samt något varv på focken. Sjön växte snabbt och det blev ganska obekvämt. Efter ett dygn såg vi inga andra båtar, men vi hade SSB kontakt med Loupan varje dag. Bruce följde vår position från vår YB-tracker varje dag och skickade mail med väderutsikter.
Vi fick fyra dagar med ganska tufft väder och 4 m höga och ganska täta vågor. Det blev mycket översköljningar av båten och det kändes lite som att befinna sig i en tvättmaskin. Vi var glada att vi var tre ombord som kunde turas om med vakterna.
Sista två dygnen la sig vinden helt och det blev motorgång, vilket faktiskt kändes riktigt skönt. Vi kom fram till karantänbryggan i Opua, Nya Zeeland precis vid solnedgången. Oj, vad skönt att få sova i en stillastående båt. Vi hade nu seglat 1152 sjömil på exakt 6,5 dygn.
Nästa morgon kom Custom/immigration och Biosecurity. Det var mycket papper att fylla i och all ev frukt, ägg samt kött som vi inte lyckats äta upp togs om hand. De är väldigt strikta på vad som får föras in i landet.
Här är det vår och kyliga nätter som omväxling. Tur att vi har värmare ombord. Nu ska det bli riktigt spännande att utforska östra sidan av Nordön några veckor innan vi seglar ner till Whangarei där Bijou ska få vila till mars nästa år.

Men at work - reparation av vattenpump


Efter utcheckning önskas vi en trygg seglats - med skönsång


Vågorna rullar in och är mycket högre än vad som framgår av bilden


Vi hade fullmåne med oss på färden


Land i sikte!


En nöjd besättning efter ankomst till Opua, Nya Zeeland efter 6½ dygn till havs