Gökceler Buku - Kas 26/9 - 23/10

En sista turkisk vik
Vi fortsatte vår färd i Turkiets vikar och kom till Buyuk Cati där Elis än en gång fick simma in till land med akterförtöjningarna. Det är så mycket smidigare än att trassla med dingen, åror och tampar.
När vi dagen efter tog vårt morgondopp var vattnet så klart att vi tyckte att vi stod på botten, och det gjorde vi ju nästan också eftersom det bara var knappa tre meter djupt!

Efter ett antal veckor i Turkiet var vi sugna på lite grekisk Moussaka så färden gick till Kos. Det är så nära mellan de grekiska Dodekanesiska öarna och turkiska fastlandet att man kan pendla lite som man vill. (Om man har koll på det formella). På Kos hyrde vi bil och hittade en mysig bergsby att äta lunch i samt kollade in de fina stränderna på denna bergiga ö.
Vi passade även på att bunkra upp på Lidl och Carrefour. Vi längtade efter bättre vin, bacon, cabanossenkorv och kotletter. Fläskkött finns ju inte i Turkiet och mycket av vinet där är både surt och dyrt.
I staden Kos strosade vi runt och såg Johanniterborgen samt Sokrates platan som han planterat,dvs en ättling till originalet. Denna yngre platan var ”bara” 560 år och mätte 14 m i omkrets.

Från Kos ser man Turkiet på andra sidan Bodrumsundet...............Vi gjorde Kos med en liten hyrbil

Paradise Beach - Kos bästa badsstrand...........................................På Lidl bunkrade vi mycket gott

Justine och Louise ansluter
Färden fortsatte sedan till Kalymnos, först sydviken Vlikadha och sedan Emborios, där svenskbåtarna Justine och Louise mötte upp. Vi hade några trevliga dagar ihop och tog oss tillsammans upp till Patmos via öarna Leros och Lipsi. Just Leros är för många välbekant p.g.a den legendariske seglaren Göran Schildt som bodde där en period av sitt liv.
Varje år seglas ett race till hans minne och just i år tog Justine med Rolf och Ingrid från Kungshamn hem 1:a priset!!


En av strandserveringarna i Emborios.........................................där växtligheten prunkade

Man sparar el med hjälp av solceller............................................och getterna spatserar fritt

Justine och Louise lämnar Bijou efter en öl på Bijou, men vad spanar karlarna på?

Den oförstörda ön Lipsi
Den lilla ön Lipsi blev en annan favorit med en mysig hamn och en lagom stor by.
På Patmos dök även svenskbåten Swea med Britt-Marie och Åke upp och det blev grill med sång, gitarr och ukulele. Sååå härlig stämning!

Infarten till Lipsi.......................................................................och en vy över den lilla hamnen

Vackra miljöer i Lipsi..................................................................med nyfångad kalamares på tork till kvällens middag

Åter till Turkiet
Efter att ha roat oss i några dagar med landsmän smet vi över till Turkiska sidan igen och bestämde oss för första, närmsta stad – Altinkum – för att förnya vårt internet. Vi hade precis fått i ankaret då; Hallå där! Indigo med Calle och Louise dök upp. Nu fick vi några trevliga dagar i sällskap med dom. Vi gick in i Gullukviken, men där var väldigt mycket fiskodlingar som kändes störande. Ett mysigt ställe var dock Iassos med mycket ”stenhögar” att titta på. Vi kollade in agoran, teatern, Zeus temple och annat från 500 BC. Roger hittade en raksalong och fick en skön stund för 20 sek.

Indigo med Calle och Louise dök plötsligt upp..............................och vi gick tillsammans bl.a. till Iassos med denna luriga infart

Elskåpen i hamnen hade inte blivit godkända i Sverige..................vy över den lilla hamnen i Iassos

Roger i filosoferande pose...........................................................och därefter i raksalongen

Åter till Kalymnos
Indigo lämnade tidigt för att gå till Bodrum, men vi inväntade eftermiddagen för att få lite bättre vindar. Vindmönstret är samma varje dag. Lite morgonbris – stilla – bra eftermiddagsvindar-stilla. Väderprognoserna spådde svaga vindar och fint väder så vi begav oss ut till grekiska öar igen.
Vi gick till den lilla fina byn Vahti på Kalymnos östsida där vi firade Rogers födelsedag. Middagen intogs på Ouzeriet. Det blev en fin avslutning med nedsläckt belysning, alla gästerna sjöng och Roger fick blåsa! (ja, inte ballong utan ljuset på en tårta!)

Fölsemiddag på Ouzeriet i Vahti, Kalymnos.................................med specialgjord tårta!

Den väl skyddade infarten till Vahti.............................................en stor havssköldpadda såg vi på vägen

Söderut mot Kas via Nisiros och Tilos
Det var nu dags att styra kosan söderut mot Kas igen och vi bestämde oss för att gå på västsidan av Kos. Färden gick via Nisiros (vulkanön) som vi utforskat noga tidigare och sedan till Tilos. Där blev vi grannar med Froggy med Lollo och Pelle som legat här några dagar. Tilos är en prydlig ö med fina omgivningar och härliga promenadvägar. Den är tydligen mycket populär bland svenskar. Vi fick en trevlig kväll ihop med Froggy på strandtavernan.
Tyvärr tillät inte tiden att vi stannade längre utan sista grekiska ön blev Symi. Där ankrade vi i den s.k. klosterviken då det ligger ett ståtligt kloster där. (som slog hel- och halvtimmar hela natten!)
Vi har nu hamnat i ett högtryck med ånyo 28 gr värme så det är skönt att ankra och bara hoppa i plurret då och då.

Strandpromenaden i det prydliga Tilos........................................där vi hade sällskap av Froggy

Bakom ön Gemiler Adasi
Nu följde tre stopp i Turkiet till innan vi slutligen kom till vår hemmahamn i Kas. Vi låg i Phantom Bay och upplevde total stillhet och därefter bakom ön Gemiler Adasi. Där förtöjer man typ i lämningar från den Byzantiska perioden (400-600 e.Kr) och ön bara kryllar av ruiner.
I Kalkan hade vi en stilla morgon så vi passade på att ta ner seglen och vika dom inför vinterförvaringen. Vi har gjort tabben förr att vänta tills vi ligger vid bryggan och det aldrig slutar blåsa.

En stilla morgon i Phantom Bay...................................................och vår akterförtöjning bakom Gemiler Adasi

Efter sol kommer regn
Dagen efter vi angjort Kas kom världens oväder – vi som haft strålande sol ända sen vi kom hit i början av september – med blixtar och dunder.
Nu har vi precis fått lyft Bijou mellan regnskurarna och väldigt nöjda med årets segeläventyr ser vi fram emot april 2013 då vi sjösätter igen!

Bijou lyfts säkert ur vattnet

Kas - Gökceler Buku 8 - 25/9, 2012

Turkiets inre skärgård
Nu har vi varit ute nästan tre veckor och vi har gått långt in i vikarna i Turkiets inre skärgård. Vi är riktigt nöjda med att vi gick in här där man kan hitta egna små vikar, väl skyddade för såväl vind som sjö. Vi har tagit oss tid att ligga och njuta flera nätter på varje plats. Just nu ligger vi ensamma för ankare med två linor i land på en magiskt härlig plats.

För ankare med linor i land vid Gökceler Buku

Efter nästan tre månader utan Bijou kom vi till Turkiet i början på september. Vi hade haft en härlig ”semester” med fullt av sociala aktiviteter. Därför tyckte vi det skulle bli skönt att vara lite för oss själva och njuta av allt som Bijou och de turkiska farvattnen har att bjuda.
Under sommaruppehållet har vi installerat dieselgenerator och luftkonditionering och vi var nyfikna att se resultatet av detta. Efter lite småjusteringar kunde vi nöjt konstatera att resultatet blivit mycket bra. Dags att segla iväg och det kändes skönt att vi kunde skydda oss från värmen.

Strip-tease i Kalkan
Första etappen gick som vanligt till ankarviken i Kalkan som är ett naturligt stopp på väg norrut. Det låg en hel del andra båtar där, bland annat en gulet med badande britter, mest kvinnor lät det som på skratten. Eftersom vi var varma efter seglatsen tog vi också ett dopp, Elis med badkläder och Roger utan. Då Roger klev upp ur vattnet och ställde sig på akterdäck med baksidan åt damerna bröt ett jubel ut från den brittiska publiken. Men det kan man väl bjuda på.
Senare på kvällen skulle guleten med damerna lämna viken. Vi satt i sittbrunnen och åt middag när, som på en given signal, samtliga ca femton damer drog upp topparna på sina bikinis och blottade brösten. Betalt och kvitterat! Jag som trodde britter var pryda…

Via Fethiye till Ekincik
Efter en natt i Fethiye för service på AC-n (luft i systemet) gick vi till badstranden i Ekincik och la oss på svaj. Vi tog en promenad och hittade färska fikon som gör vår lunchsallad ännu godare!

Elis plockar färska fikon.............................................................som gör salladen bättre

Innerskärgården öster om Simi
Eftersom vi hade gott om tid bestämde vi oss att utforska innerskärgården och vi började med Kizil Adasi alldeles vid Bozburun. Här hittade vi en liten lagun där vi la oss på svaj. Detta var ett populärt ställe; flera andra båtar hade hittat dit. Så fort vi var klara med ankarläggningen blev vi uppvaktade av en gammal man i båt som sålde nötter och druvor. Lite väl turistiskt i vår smak, men lagunen var verkligen värd ett besök.

På svaj i Kizil Adasi tillsammans med en Najad.............................och snabbt var försäljaren på plats

En utmattad försäljare tar sig en lutare på rufftaket......................och dagen efter lämnar vi lagunen

Belysning i sittbrunn
Ännu längre in i viken hittade vi på nytt en egen vik där vi svajade. Vi tog dingen i land och hittade lite drivved som senare blev till belysning i sittbrunn. Man måste ju kunna sitta ute på kvällen och spela go!
Plötsligt hörde Elis – i kolmörkret – storsjöodjuret frusta i nacken, varpå hon snabbt tog upp badstegen. Stora ficklampan kom fram och frustandet visade sig vara får som gick på stranden. Elis hade nu ett godtagbart skäl till att hon förlorade det första go-partiet så stort.

Bijou på svaj i ytterligare en ankarvik..........................................med ny belysning i sittbrunn

På raksalong i Datca
Efter drygt en vecka för ankare behövde vi proviantera och valde att gå in i Datca. Detta var också ett populärt ställe och vi hamnade bredvid en charterbåt med sex svenska gubbar från Värmland. Roger hade inte rakat sig på drygt en vecka så det blev att uppsöka en raksalong. Det var riktigt skönt att låta barberaren göra sitt jobb, vilket förutom rakning med kniv också innehöll ansiktsmassage och insmörjning med lukta gott.
Efter att vi provianterat lyxade vi till det med middag på lokal hos Maradona (dock inte fotbollsspelaren).

Kvällsvy över Datcas hamn från Maradonas restaurang

Härlig segling till Knidos
Nu fick vi en härlig fyratimmarskryss med ett rev i storen till Knidos. Vi fick på nytt bekräftat hur bra Bijou seglar; en tysk 44-fotare blev rejält omkörd. Eftersom det var friska vindar till havs hade många båtar sökt sig in i Knidos skyddade hamn.

Knidos skyddade hamnbassäng....................................................Elis njuter på akterdäck med sin I-pod

Tre dagar på restaurangbrygga
Vi gick in i viken norr om Datcahalvön och hamnade så småningom i den stora bukten Degirmen Buku, närmare bestämt vid en restaurangbrygga i Okluk Koyu. Här var så mysigt att vi faktiskt låg kvar tre nätter. Vi tog en lång promenad till viken österut, Sögut, och på vägen plockade vi druvor, fikon, lime och granatäpplen.
Biodling är en viktig inkomstkälla i Turkiet och man får passa sej om man är känslig. Under vår promenad passerade vi en man som tömde sina bikupor på honung. Mitt ute på vischan hittade vi en ståtlig moské.

Bryggan i Okluk Koyu sett från den lummiga restaurangen..........På långpromenad bland vindruvsrankorna

En biodlare skördar sin honung...................................................Mitt ute på vischan låg en pampig moské

Tjugosju år i branschen
Vi träffade dessutom ett svenskt par, Birgitta och Björn, som hade denna lilla vik som sin hemmahamn. De hade seglat i Turkiet i 27 (!) år och under några eftermiddagar med svalkande pilsner på restaurangen fick vi många bra tips om ankarhamnar och annat matnyttigt.

Birgitta och Björn med hemmahamn i Okluk Koyu........................och deras stålbåt som de själva byggt

Seven Islands
Ett av Birgittas och Björns tips var Seven Islands dit vi seglade därefter. Ånyo en härlig kryss till en stor lagun där vi hittade en egen ankarplats igen. Som framgår tydligt föredrar vi att ligga för ankare, och då gärna på svaj.
Som ni förstår har vi det härligt och temperaturen har nu gått ner till behagliga 25 grader och vattnet har samma temperatur. Vi badar och simmar flera ggr varje dag.

Marmaris - Kas 18/5 - 12/6, 2012

Till havs igen efter några dagar i Marmaris
Efter några dagar med busväder i Marmaris kom vi då äntligen iväg. Första kvällen som tillbringades hos Captain Nemo fick vi ånyo ett åskväder med tillhörande störtregn. Det blev full aktivitet med att flytta bord och stolar på restauranten så att alla fick lite skydd och stämningen blev hög.

Roger utanför Captain Nemos restaurant......................................Megasize fikus i restaurantens trädgård


Allsköns flytetyg i Turkiet
I Medelhavet kan man få se allehanda fartyg; från vackra seglande träbåtar till supermoderna motormonster.

Klassiska guleter.........................................................................och supermoderna motormonster















Mot grekiska Dodekaneserna
Nu hade vi bestämt att utforska de Dodekanesiska öarna som ligger ett stenkast utanför den Turkiska kusten, men tillhör Grekland sedan 1948. Vi gick till en ankarvik på Leros där första natten blev blåsig med kraftiga fallvindar. Många fick lägga om sitt ankare, men vi klarade oss. Detta var första gången som vi fick testat vår ”anchor-buddy” (12kgs tyngd som man hänger på ankarkättingen) och det kanske var den som gjorde susen. På den lilla ön utanför såg vi konstiga ringar och markeringar som vi tänkte att några barn kanske lagt med hjälp av stenar, men nästa dag fick vi förklaringen till detta. Vi hamnade mitt i ett låtsas- krig! Coastguardfartyget meddelade oss alla ankarliggare på morgonen att vi inte fick lämna viken förrän klockan 13.00 och sen pågick ett himla skjutande i flera timmar. Ringarna var måltavlor!

Måltavlor på den lilla grannön......................................................Fullträff!















Kärt återseende
Nästa ö blev Patmos och precis då vi lagt till var det någon som kom cyklande och sa ”hej”. Det visade sig att våra goda vänner från Justine och Swea också låg i hamnen. Det blev ett kärt återseende.
Nästa dag tog vi en lång promenad upp till choran och Johannesklostret. Johannes var en av evangelisterna som även skrev Uppenbarelseboken. Där hade vi turen att hamna bakom en svensk guide som gjorde besöket klart mer intressant. Klostret är aktivt nu och munkarnas dag ser ut så här: kl 03-07 bön, kl 07-13 arbete (finns göromål för alla), kl 13-15 lunch och vila, kl 15-16 bön, kl 16-20.30 fri tid för studier m.m. därefter tystnad och sänggående för att orka upp till bönen kl 03.
Innan kvällen anslöt ytterligare tre svenska båtar så vi blev ett stort gäng som satt på kajen och grillade ihop. Snart kom gitarrerna fram och allsången hördes över hela hamnen.

Patmos huvudhamn.....................................................................och Johannesklostret på öns topp














Inuti klostret..............................................................................Utsikt från choran












Utflykt med fyrhjuling på Patmos
På Patmos passade vi också på att hyra en fyrhjuling och åka runt på ön. Det fanns många små fina vikar och sandstränder och vi hann nog testa i princip alla vägar på ön under dagen. På kvällen gick hela gänget ut och firade Maggans födelsedag. Som tur var hade de en liten TV där så vi i bakgrunden kunde se Loreens storvinst i Schlagerfestivalen.

Roger beundrar utsikten från fyrhjulingen...................................och Elisabeth njuter av lunchen på ett litet varv











Fölsemiddag för Maggan med svenskgänget..................................och smygtittande på Schlagerfinalen















En ankarvik för oss själva på nordöstra Kalymnos
Nu längtade vi efter lite ankarvikar igen och hittade en alldeles egen på nordöstra Kalymnos med endast ett litet kapell, lite biodlingar samt getter. Vi upptäckte snart att detta var ett populärt ställe för bergsklättrare som tog sig upp för nästan konkava väggar. Vi tog dingen till en stor grotta i berget där det fanns ännu fler bergsklättrare som hängde utför väggarna.


Vissa dagar är det kav lugnt.........................................................För ankare igen















Detta var ett populärt ställe för bergsklättrare..............................Utsikt från vår "bergsklättring"















Den svenska armadan träffas igen, nu i Vahti på Kalymnos
Det är spännande med närheten mellan Grekland och Turkiet här. Telefonen fylls av sms ”välkommen till Turkiet, välkommen till Grekland” hela tiden. Roger får tom ”välkommen till Frankrike” på sin!? Eftersom vi endast har internet i Turkiet får vi passa på att surfa av oss då vi befinner oss nära kusten.
Nästa stopp blev den lilla fina hamnen Vahti längre söderut på Kalymnos och där låg svenskgänget igen! Kvällen tillbringades på lokal och två gitarrer samt ukulele togs med. Det dröjde inte länge förrän hela restauranten var i gungning. Roger fick tag på en av gitarrerna och det visade sej att gamla takter allt fanns kvar.

Den vackra, skyddade hamnen Vahti på Kalymnos........................Svampdykning har varit en viktig näring på Kalymnos
















Härlig segling till Nisiros
Fick goa vindar och en fantastisk slör i 7,5 tim till Nisiros som är en vulkanö. Vi låg vid stadskajen i den lilla mysiga hamnen Palon ett par dar. Vi hyrde en tuff liten vespa och åkte till den berömda kratern där det bubblade och rök. Vi körde till huvudstaden för att bunkra upp lite, men, ack nej,under siestatider är allt stängt. T.o.m. bensinstationen!! Det fick bli lite nödshopping i vår hamn och Roger fick åka och tanka framåt kvällen.
Det är förvånansvärt lite turister här. Det sägs att speciellt amerikanarna undviker Grekland p.g.a den ekonomiska krisen.
Dessutom ser man inte så mycket charterbåtar här ute på öarna och det tycker vi är ett stort plus.

Vulkanområdet på Nisiros............................................................med Stefanoskratern, den största av tre













Det doftade svavel och pyrde rök














Mot Symi där vi träffade Indigo med Louise och Calle
I total stiltje gick vi sen till Symi där vi letade ankarvikar. Det var svårt med höga berg och besvärliga fallvindar, men till slut fick vi till en ankring med två landförtöjningar. För säkerhets skull la vi ett extra ankare för att säkerställa nattsömnen. Fantasktisk fint med turkost vatten och små grottor. Vi var helt ensamma och kunde bada näck och njuta av natur och stillhet.
I Pethi hade vi bestämt träff med Indigo(Calle och Louise) och efter promenad till huvudbyn Symi bjöds vi på ett antal GT i Indigos sittbrunn.
Rhodos bör man väl besöka tyckte vi och anropade Mandrakihamnen långt innan vi var framme. Vi har fullt, men ni kan ankra utanför fick vi till svar. Då vi kom fram fick vi dock en natt inne i hamnen så det blev en snabb-sightseeing på eftermiddagen efter allt pappersfix. Dom var himla petiga här. Kvällslivet måste ju undersökas så en god middag hann vi med också. Då vi lämnade hamnen på morgonen kände vi nog båda att vi fått se vad vi ville av Rhodos. Jag, Elis, var här för 12 år sedan och hade en fantastisk vecka så det var kul att komma tillbaks.

Den mytomspunna infarten till Rhodos hamn..............................Rhodos by night















Tillbaks till Turkiet
Vi fick en lång segling i svaga vindar över till Turkiet och Fethiyebukten, där vi plockade upp en boj. Efter en sån där ”fallvindsnatt” igen flyttade vi till lugn och fin restaurantbrygga på ett favoritställe; Sarsala. Sista stoppet innan vi nådde vår ”hemmahamn” Kas låg vi i bukten vid Gemiler Adasi där vi återigen fick en fantastisk kväll för oss själva under stjärnorna.

Fantastisk ankarvik vid Gemiler Adasi..........................................där vi fick besök av nyfikna bläckfiskar


Sommaravbrott
Nu är vi i full fart med att städa och täcka båten innan hemfärd till Sverige. Där blir det bröllop! Resten av sommaren kommer att tillbringas i Juan les Pins, golf i Skottland och lite mer Göteborg. Vi kommer åter till vår kära Bijou runt 1 sept för ca 2 mån. segling så nästa resebrev lär dröja till dess. På återhörande!