Nu kände vi att det var dags att vända söderöver igen. För att undvika orkansäsongen som är mellan juni och november skall man lägga båten långt söderöver så vi bestämde oss för Grenada även för kommande upptagning. Så vi lämnade vår trygga plats i Green Cay Marina för att ge oss ut på havet igen.
För att komma dit från St. Croix måste man ta sig bra mycket längre österut. Det är inte så lätt då det i princip alltid blåser rakt ostliga vindar här. Vi fick dock en prognos med lite nordligt inslag och räknade med att kunna ta oss till Martinique på ett ben, dvs utan att behöva kryssa.
Det började riktigt bra och vi kunde hålla en lämplig kurs första dygnet, men då vi kom utanför Guadeloupe på kvällskvisten dag två fick vi plötsligt ett märkligt vindskifte. Vinden kom från alla möjliga riktningar, vilket gjorde att vi måste starta motorn. Det var sjöbrisen som gjorde sig gällande.
Efter någon timme märkte vi en plötslig och kraftig förändring i varvtalet på motorn och vi förstod att vi fått något i propellern. Detta var tredje gången gillt som vi tappat vår motordrift mitt i natten; två gånger tidigare i Amazonas och nu också här!
Eftersom vi numera blivit mer vana och avspända inför denna situation stängde vi genast av motorn, hissade seglen och satte upp ett nytt mål för färden där vi kunde ankra säkert utan motor. Det var nu Portsmouth på Dominica som gällde men eftersom det kräver en mer östlig kurs innebar det att vi fick kryssa hela natten för att kunna komma dit. Vinden ökade dessutom så att det nu blåste mellan 10-12 m/s men det blev trots det en ganska bekväm segling med två rev i storen.
Vi kom fram vid lunchtid nästa dag och efter en incidentfri ankring fick Roger snabbt på sig dykutrustning och kom snart upp med en stor härva av ett segt plastigt fiskenät. Någon stackars fiskare blev väl utan middag den dagen.
Green Cay Marina på St Croix.........................Fisknät i propellern
Med kniven i högsta hugg ger sig Roger ut på dykuppdrag och återkommer med en härva
Tillbaks på franska Martinique
Vi stannade sedan till i fina Sankta Anna utanför Le Marin på Martinique några dagar. Här låg massor av båtar i det kristallklara vattnet på 4-5 m djup, men det är alltid gott om plats. Själva byn är mysig med bagerier, affärer samt en marknad med turistvaror. Det visade sig också att man här kan checka ut från Martinique. Vi slapp alltså ta dingen in till Le Marin som vi annars hade tänkt göra.
Marknaden i Sankta Anna..............................och den högt belägna kyrkogården
Beachen i Sankta Anna...................................med ny vattensport för de lekfulla
På vägen vidare söderöver fick vi de här fina bilderna på oss av en proffsfotograf då vi seglade in i Bequia.
Bijou in action
Omseglade av småbåtar
Under färden till Tobago Cays blev vi omseglade av några lokala småbåtar som körde med fulla segel medan vi som oftast hade tagit några rev. Vi undrade hur de kunde bära så mycket segel, men det visade sig att de använde sig av trapets, dvs man står upp vid relingen och kränger och sitter fast med en trapets. Båtarna var öppna och det krävdes en gubbe som hela tiden länsade allt vatten som skvätte in.
Trapetsseglare med fulla ställ i den hårda vinden
Tobago Cays i eftersäsong
Vi stannade i Tobago Cays några dagar och här märktes tydligt att säsongen gick mot sitt slut. Lobstersäsongen var tyvärr över också, men vi tog en promenad (=klättring) på den största av öarna där vi träffade på dessa förhistoriska djur.
Utsikt över Tobago Cays rev
En sovande leguan i ett träd............................och en jättelik leguan
Diskodunk i Mayreau
Innan vi avslutade med att sträcka till Grenada ville vi ligga och njuta några dagar på vackra Mayreau men då vi kom in i den fina viken såg vi mängder av små segelbåtar av samma typ som seglat förbi oss några dagar tidigare. Det visade sig vara regatta här med mängder av deltagande båtar och HÖG musik.
Vi åt lunch och tänkte att eftersom det är söndag skall väl folk segla hem och det skulle bli lugnt igen. Så var inte fallet och för att få nattsömn flydde vi till Chatham Bay på Union Islands västsida. Här var det lugnt och fint.
Väl tillbaka på Grenada hade vi att göra med förberedelser en vecka innan vi kom upp ur vattnet. Pga värmen, 30-32 grader Celsius, och stekande sol går det inte att bo i båten på land utan vi hyrde istället en liten lya med airconditioning i ett hus på promenadavstånd från varvet. Vår hyresvärd är väldigt stolt över sin trädgård där det finns många olika exotiska frukter att plocka.
Vår hyresvärds hus........................................Ny spännande frukt
Mango............................................................och papaya
En avslutande biltur på Grenada
Vi hann också med ett besök hos öns stolta chokladproducent och vandring till ett av de många vattenfallen. Vi fick följa hela tillverkningsprocessen som bland annat innehåller fotvandring i stora tråg för att vända kärnorna under torkningen.
Chokladen var enligt kännaren Elisabeth i världsklass och vi köpte med oss ett litet lager.
Chokladfrukten med sina kärnor....................som torkas och sedan förädlas
Den läckert förpackade produkten.................De vinddrivna framför Grenadas högsta vattenfall
Tack för att ni följt oss på vårt äventyr! Vi återkommer vid årsskiftet.
