Tuesday 17 January 2017

BVI och Puerto Rico 20/12 - 5/1

Kristian och Helena seglar med oss
Så var det äntligen dags för vår son Kristian och hans sambo Helena att komma till oss för att fira Jul och Nyår. Egentligen skulle storebror Andreas och fästmö Camilla också varit med men på grund av att Camilla befinner sig i lyckliga omständigheter är det inte lämpligt för henne att vara i områden där man riskerar att få zikavirus. Så de fick helt enkelt stanna hemma i Göteborg.
Vi la oss med Bijou i Trellis Bay på Beef Island nära flygplatsen och promenerade till ankomsthallen för att ta emot dem. Vi kunde se att planet landat och att det kom ut resande genom filtret, men vi såg ingenting av Kristian och Helena. Efter ett tag kom en tjänsteman ut och frågade om det fanns någon Mr Andersson utanför, och det gjorde det ju.
”Vill ni vara vänlig att följa med in”, sa tjänstemannen.
Jag undrade vad som hänt, följde med in och såg ungdomarna tillsammans med en annan tjänsteman från Immigration.
”Ungdomarna har ingen returbiljett från BVI, men de påstår att ni har en båt som de ska lämna landet med”, sa tjänstemannen.
”Det stämmer”, sa jag.
”Då får ni skriva ett dokument där ni intygar att ni är kapten på båten och att ni tar ansvar för att de lämnar landet efter två veckor”, fortsatte tjänstemannen.
Efter denna lilla palaver släpptes vi ut och kunde ta en liten promenad till bayen där vi lagt Bijou. Vi tog en bit mat på en restaurang på stranden och efter ett dopp somnade Kristian och Helena gott på båten efter en lång dags resande.
Nästa dag fick vi ett härligt kryssben upp till Leverick Bay i Gorda Sound. Kristian och Helena gick seglarskola på Marstrand i somras och fick nu ta ansvaret för seglingen. De hade bra koll på läget. Det blåste ordentligt och vi seglade med två rev i storen.

Helena vid rodret


Grillbuffé och styltdansshow
Det var skönt att komma fram och lägga till vid en boj för natten. Vi hade bokat in oss på fredagsevenemanget i Leverick Bay som utgjordes av en magnifik grillbuffé med påföljande styltdansshow (!) och därefter live music med dans om man hade lust för det. Lite turistigt var det väl, men är man i BVI får man vara beredd på många turistfällor.
Buffén var riktigt god och styltdansarna bjöd ordentligt på sig själva, men vi hade inte tid att stanna och dansa eftersom det ikväll på Bijou var premiär för vår maratonturnering i kortspel med grenarna hjärter, plump och trettiotvå. Denna maratonturnering tas alltid med stort allvar av samtliga deltagare och är väl egentligen resans höjdpunkt. Det är tur att Helena är lika galen i spel som alla övriga i vår familj.

Styltdansare i aktion                                                Kortspelet tas med stort allvar


Lite backgammon finns det alltid tid för


Christmas winds
I Karibien brukar det blåsa ordentligt i början på säsongen – Christmas winds – och detta år är inget undantag. Vi skulle få kraftiga vindar nära kulingstyrka under nästan hela deras första vecka hos oss och vi hade därför förberett oss för att hitta lämpliga ställen att ligga på med helst både vind- och sjölä.
Julaftons morgon seglade vi ner till The Baths – ett måste om man är på BVI. Stranden vid The Baths är full med stora klippblock som vore de utslängda på måfå av en jätte och man kan krypa och promenera mellan dem på väg från en strand till en annan. Häftigt! Vi la Bijou vid en boj utanför och simmade sedan in till stranden. Vi var dock inte helt ensamma här. Fler än vi hade hört talas om platsen.

Helena och Kristian bland de slumpvis utslängda klippblocken vid The Baths


Kristian visar sin fysiska styrka


Ovanför vattnet                                                           och under


Julafton i Guana Bay
Då vi badat färdigt seglade vi till Guana Bay där vi skulle ligga på julaftonskväll och få oss traditionell julmat till livs. Det blev köttbullar, Janssons frestelse, sill och lax samt en liten nubbe därtill. Men det är svårt att få någon riktigt julstämning när vädret och miljön är som de är här. Ett julbad kändes dock helt rätt.
Vi hade varit och rekat i förväg och visste att vi skulle ligga skyddat trots hårda vindar på öppet hav. Några andra båtar hade också sökt sig hit men man kunde inte (fick inte) ta sig in på land då det är en privat ö.

Julbad i Guana Bay


Massage i Cane Barden Cay
En annan skyddad bay som vi upptäckt vid vårt rekande är Cane Garden Bay på nordsidan av Tortola. Här ligger man på boj och inne i viken är en beach med liv och rörelse och trevliga restauranger och barer.
Som väntat var detta ett uppskattat ställe av Kristian och Helena. Medan vi tog en promenad låg de på stranden, läste sina böcker och njöt av solen och det härliga vattnet. De lyxade dessutom till det med massage och annan kroppsvård.
Vi hade bestämt att äta middag ute och gick in redan till Happy Hour som på vissa barer börjar redan vid tretiden på eftermiddagen. Vi tänkte ta något att dricka samt hade med kortleken för att fortsätta maratonturneringen. Vi hittade ett eget bord i baren som passade utmärkt till kortspel och blev kvar där några timmar innan vi flyttade oss till ett bord där vi blev serverade mat, utmärkt mat.

En pilsner vid solnedgången i Cane Garden Bay samt receptet på Painkiller


Jacuzzibad vid Diamond Cay
Vi blev kvar här några nätter medan Christmas winds blåste av sig sitt värsta och bestämde oss därefter att prova att ligga för ankar i Diamond Cay på norra sidan av Jost van Dyke, alldeles nära Little Jost van Dyke. Vid nordligt inslag i vindarna ligger man oväntat bra här och så blev fallet för oss.
Här tog vi dingen in till en restaurangbrygga och promenerade till den naturliga jacuzzibassängen där ön öppnar sig mot havet genom en liten skreva i berget där dyningarna bryter in.

Dyningarna bryter in                                                På väg tillbaka efter badet


Utcheckning ur BVI och avsegling mot Culebra, Puerto Rico
Så här fortsatte dagarna med sol, bad och snorkling på dagarna och mat och kortspel på kvällarna på nya platser mest hela tiden. Norman Island med Privateer Bay och snorkling i en grotta, The Bight med promenad högt upp på ön och middag på den trevliga restaurangen på stranden. Slutligen gick vi till Soper´s Hole där vi skulle checka ut ur landet för att dagen efter, på nyårsafton, segla till Culebra, Spanish Virgin Islands, Puerto Rico.

På promenad på Norman Island                            ovanför The Bight


Pusser´s Bar i Soper´s Hole


Propagandasegling till Culebra
Vi hade ägnat kvällen före åt att förbereda Bijou for stagsegling, dvs med tre segel och därför riggat upp det inre förstaget. Men lite jobb gör man gärna för att få stagsegla fyra, fem timmar. Det skulle bli propagandasegling utlovade Roger.
Det började med alltför svaga vindar halvannan timme som innebar motorgång, men till slut kom vinden och vi förberedde segelsättning, men vad händer då?
”Det kommer en kraftig squall”, säger Elisabeth.
”Vi får avvakta ett tag till”, fortsatte hon.
Vi fortsatte att gå för motor och - mycket riktigt – vi fick kraftiga vindar och regn från alla håll. Mor är en pålitlig meteorolog som kanske borde satsat på den karriären. Sålunda fortsatt motorgång en halvtimme till, men nu var regnet över och det var dags att sätta segel igen. Vi började förbereda oss då Elisabeth på nytt var tvungen att utfärda squallvarning.
För att göra en lång historia lite kortare fick vi till slut ca en timmes stagsegling och det blev därför ingen propagandasegling riktigt värt namnet. Men vi kom fram till Ensenada Honda, den naturliga hamnen i Dewey, Culebra, i god tid för nyårsfirandet som skulle äga rum på den lilla stadens gator och torg.
Men först skulle vi promenera bort till flygplatsen och checka in. Vi hoppades få träffa vår numera nästan vän Sr Incarnation som är tjänstemannen på Immigration. Vi har ju haft med honom att göra ett antal gånger nu , varav vårt första möte var lite ansträngt. Vi minns fortfarande hur hans statement ekade i rummet:
”Är ni medvetna om att ni befinner er olagligt i landet?”, sa han då. Fast med ett litet leende i mungipan. Efter den gången har vår relation förbättrats i takt med antalet gånger vi varit där med våra papper i ordning. Då vi knackade på till hans kontor den här gången öppnade han med:
”Är ni tillbaka igen?”
”Jodå, vi tycker såå mycket om er ö”, smörade vi ”och ikväll ska vi fira nyår på stan”.
”Ska du också komma dit?”, frågade vi honom. Egentligen var det en dum fråga eftersom ALLA på ön skulle vara där. Det sägs att ön har tvåtusen invånare, men det såg ut som om det var femtusen på stan senare på kvällen.
”Jodå, jag ska dit. Och om jag ser dig ska jag bjuda dig på en öl”, sa han. Goa gubbar, tänkte vi.
Och senare på kvällen såg vi mängder av firande och dansande människor till live latino music från en stor, uppbyggd scen. Folk hade tagit med sig stolar samt en isfylld kylbox med mat och dryck och det satt folk överallt.
Det blev ingen ”fin” nyårsmiddag för vår del, utan vi delade istället på några olika pizzaslices och drack pilsner ur plastmuggar. Charmigt och härligt! Men dessvärre såg vi inte Sr Incarnation utan fick betala ölen själva.

Live latino music i Dewey, Culebra                       Fullt med folk


Flamenco Beach - paradisviken
Nyårsdagen tillbringade vi på Flamenco Beach, en härlig lång och vacker strand på Culebras norra sida. Stranden ligger skyddad bakom några rev och är väldigt populär och välbesökt. I anslutning till Flamenco Beach finns ett område med restauranger och souvenirbutiker. Här finns allt man behöver för en skön och slapp dag.
”Detta var den finaste strand jag någonsin varit på”, sa Kristian. Och det är ett gott betyg från en som varit på flera av världens mest berömda beacher.
”Jodå, den är väl ok”, sa vi lite avspänt.
”Hit vill vi gå imorgon också”, sa Kristian och Helena. ”Ok”, sa vi.

Flamenco Beach, där man kan promenera länge längs stranden


Gött på stranden


Segling till Fajardo, mainland Puerto Rico
Efter ytterligare en dag på Flamenco Beach var det dags att segla till Fajardo på mainland Puerto Rico. Och nu fick vi ordentlig stagsegling. Fastän det bara blåste ca fem sekundmeter forsade vi fram i en riktig propagandasegling.
”Äntligen”, sa farsan.
Vi hade bokat plats i Puerto del Rey, Karibiens största marina. Det visade sig dessutom vara den mest välorganiserade och trevligaste marina vi legat i på länge.

Puerto del Rey Marina i Fajardo


Turister i Puerto Rico
Nu skulle vi uppleva Puerto Rico via hyrbil i två dagar. Vi började med ett besök på Bacardifabriken där vi fick lära oss att mixa riktiga romdrinkar. Fortsatte in till Old San Juan där vi strosade runt i den vackra miljön i några timmar. Kristian o Helena fastnade för en vacker tavla som de fick med sig ordentligt flygplansförpackad.
Nu var det dags för hemfärd, men innan dess hann vi med en hike i den stora nationalparken Yunque. Här kör man omkring med bil och det finns ett antal tracks/hikes att välja mellan. Vi valde ett med ett härligt vattenfall som mål.

Goda romdrinkar på Bacardi


Kristian - diplomerad drinkblandare


Nationalparken Yunque


Vattenfallet i Yunque


Maratontabellen avgjordes
Men inget av detta skedde på bekostnad av kortturneringen som avgjordes kvällen innan hemresan. Till Kristians stora förtret vann mor maratontabellen knappt före Kristian!!
Efter att ha lämnat av dem på flygplatsen passade vi på att storhandla på matkedjan Amigo som vi varmt kan rekommendera. Det blev plötsligt väldigt tomt i båten och vi saknade ungdomarna. Men vi är mycket glada över att vi fortfarande kan locka dem till oss på Bijou för några veckor.

Teknisk uppdatering
För dem som är intresserade av lite tekniska detaljer kan jag nämna att vårt elverk – Fischer Panda – har varit på väldigt gott humör sedan vi backflushade henne för en månad sedan. Hon startar utan gnäll och vi kör henne ca en timma varje dag. Resterande uppladdning tar solcellerna hand om. Tyvärr är våra servicebatterier i dålig form och vägrar ta emot laddning i högre grad. Idag då jag använde elverket för att värma vatten till lunchkaffet laddade vi bara 2,6 A, samma strömstyrka som vi senare fick från solcellerna. Det är alltså dags att byta batterier igen. Dessa har varit med sedan 2012 och borde väl egentligen kunnat hålla ett antal år till. Med nya batterier bedömer jag att vi bara behöver använda elverket en halvtimme per dag.
Vår huvudmaskin är utrustad med två generatorer, en för 12 V startbatterierna (huvudmaskin och elverk) och en extra för 24 V servicebatterier. För några dagar sedan märkte vi att laddströmmen från 24 V-generatorn pendlade kraftigt och därefter slutade den helt att ladda. Det är väl kolborstarna som behöver bytas, antar jag. Men som väl är har vi ju elverket och solcellerna som den primära laddningskällan för servicebatterierna. Men det känns lite konstigt att ibland då vi går för motor behöva ha på elverket också för att värma kaffevatten istället för att använda invertern. Vi behöver alltså laga generatorn snarast, förmodligen på Antigua.
I övrigt fungerar det mesta till full belåtenhet, tycker vi. Lite pyssel behöver man ju ha.