Thursday, 29 March 2018

Galapagos - Marquesas 25/2 - 25/3

Santa Cruz var en mera civiliserad och organiserad ö. Här är centrum för turismen vad gäller dykning, snorkling och utflykter till andra öar.
Vi fick inte använda dingen här utan det var taxibåtar som gällde. Det funkade väldigt bra, bara att stå på däck och vifta lita så kom en taxi.

Tilläggsbryggan för sjötaxi


Ankringsbukten vid Santa Cruz, Galapagos


Några sjölejon vilar sig på bryggan


En pelikan begrundar utsikten


Dykutflykt på Santa Cruz
Roger och Mardy tog en dykdag med två dyk som var enastående. Vi gav oss iväg tidigt på morgonen och åkte till norra delen av ön, varifrån en dykbåt tog oss ut till olika platser.
Huvudattraktionen skulle vara hammarhaj och vi skulle inte bli besvikna. Vi såg både den och andra hajsorter som cirkulerade i stim på botten. Jättehavssköldpaddor hängde där också, liksom mängder av korallfiskar i stora stim.
Mardy, som har tusentals dyk innanför västen, sa att han upplevt samtliga dessa arter förut, men aldrig samtidigt i samma dyk. Och för mig var det ju helt enormt!
Per och Elisabeth ägnade dagen åt en vandring till Tortuga Beach; en vacker lång strand med vit sand och ett populärt tillhåll för surfare. Där bodde många av öns leguaner också och de var inte det minsta skygga utan gick ledigt omkring bland alla besökande.

Roger och Mardy tillsammans med andra dykare


Vi såg olika typer av hajar


De cirklade runt på havsbottnen i stim


Den härliga stranden vid Tortuga Beach


Leguanerna var inte blyga


Charles Darwins museum
Det sägs vara Charles Darwin (ni vet – läran om arternas uppkomst) som gjorde Galapagos till den naturskyddade övärld med bevarade arter av bl.a. jättesköldpaddan, sjölejon, vissa fåglar och leguanerna som den är idag. Vi besökte museet där man kunde ta del av mycket fakta samt leva sig in i hur det kan ha gått till då han kom med båt på 1800-talet och såg alla dessa ovanliga djur.

Charles Darwin


Charles yngre släkting Roger Darwin


Valskelett på Darwinmuséet


Förväntansfulla djur på fiskmarknaden
På vägen till museet passerade vi först fiskmarknaden där fiskargubbarna samsades med hungriga sälar såväl som pelikaner och sedan en liten trädgård där någon konstnärlig person bjöd på fantasifulla kreationer.

Ett sjölejon väntar på fiskrens


Folk lever naturligt med djuren


Inget konstigt med detta


Kreativ keramikkonst








Datortrassel
Kan man köpa en dator på Santa Cruz? Vi hade ju haft oturen att någon placerat sin feta bakdel på extradatorn där vi har våra dyrbara navigationsprogram installerade. Detta medförde att skärmen sprack och bilden var svart.
Aj, aj inte bra – vi får skaffa en ny dator och installera om allting tänkte vi. Vi har ju som tur är alla program sparade på externminne. Vi hörde oss för i alla typer av tekniska butiker, men dator kan man inte köpa här. Slutligen kom vi på att fråga gubben på internetkaféet om han kände till någon som har en dator att sälja. Jag har en kompis, sa han och ringde några samtal.
Vi satte oss i en taxi till kompisen som hade två jättedyra datorer till salu. Men vad har hänt med er gamla dator, frågade han. Kan jag inte få titta på den?
Efter några taxiresor och en timmes fixande hade han slaktat en annan dator, tagit den skärmen och bytt ut på vår dator. Jag kan köpa en ny skärm från fastlandet om någon månad, förklarade han. Vilket härligt bemötande och vi var naturligtvis jättenöjda.

Roger tillsammans med datorknutten


...som elegant löste våra problem


Förberedelser inför långa benet till Marquesas
Vi låg på Santa Cruz i fem dagar och det var en del som skulle ordnas före det långa benet vi hade framför oss. Dieseltankarna var ju helt tomma och då vi var så många som skulle tanka ordnade ARC-en med en dieselbåt som körde runt till oss på ankarplatsen. Vi tankade totalt 355 liter, vår tank plus 8 st 20-litersdunkar som vi har surrade på däck. Det räcker till 100 timmars motorgång – alltid något om vi skulle få stiltje.
Sedan skulle vi proviantera för +- 20 dagar. Basvaror och mejeriprodukter fanns i supermercadon, men frukt och grönsaker samt färskt kött köpte man på mercadon lördagar och tisdagar. Vi hade blivit rekommenderade att vara där så tidigt som möjligt för att inte saker skulle ta slut. Tidigt för oss var kl 8 på morgonen, men då vi såg folk komma tillbaka från marknaden med fulla väskor blev vi lite oroliga. Men det var lugnt, vi fick vad vi behövde.
Sedan passade vi på att klippa oss, sköta räkningar och inte minst kontakta nära och kära där hemma. Inför varje avfärd har ARC-en ett skippers briefing där de går igenom start och mål, väder, radiokanaler samt annat väsentligt inför seglingen. Det gjorde man även här och sedan var det drinkar och prisutdelning på Hernan Café. Denna gången snöt vi till oss en andra plats.
Kvällen avslutades med en gemensam middag med mycket god stämning.

Café Hernan - samlingspunkten för World ARC på Santa Cruz


Start för benet till Marquesas
Startsignalen gick kl. 12.00 den 28 februari och vi hade faktiskt vind, 3-4 m/s, vilket är ovanligt här. Det brukar vara helt stiltje. Spinnakers kom snabbt upp på de andra båtarna och det blev en vacker och lugn start. Gruppen spreds snabbt åt olika håll och efter två dygn såg vi inte en enda båt.
Vi trodde vi skulle kunna segla med passadvinden efter några dagar, men det tog en vecka innan vi kommit så långt söderut som behövdes för detta. Vägen dit var stundtals lite jobbig med mycket regn och hårda vindar. Livet ombord blir också påfrestande då man lever i en starkt lutande båt. Det känns som man klättrar på väggarna emellanåt.
En natt fick vi en situation med en brittisk båt som blev lite påfrestande. De hade kommit norrifrån och låg midskepps om oss och meddelade att de ville passera oss. Vi seglade båda för babords halsar och eftersom vi låg högst i vind hade vi väjningsplikt. Roger meddelade dem att vi skulle låta dem passera och vi gick upp i vind ca 15 grader. Detta skedde vid 22-tiden då Roger gick av sitt pass. Då Roger vaknade fem timmar senare låg de fortfarande midskepps om oss och hade inte haft fart att passera. Vi meddelade dem då att vi skulle ta in förseglet så de kunde passera och så skedde. Därefter var det vi som passerade dem.
Vi satte ofta rev och då squallsen kom var det ofta att rulla in focken och bara styra med tills det var över. Det blev mycket blött och fuktigt ombord och möjligheterna att vädra var ju begränsade av det myckna regnandet. Dessutom fick Per in en stor del av Stilla Havet i sin koj då Bijou gjorde en extra djup nigning i de stora vågorna.
Dag 12 fick vi då äntligen satt vår stagsegelsättning och en betydligt plattare färd ombord. Allt blött kom upp på däck för torkning och vi själva fick en välbehövlig sanering. Fiskafänget bjöd inte på så mycket fisk som vi förväntat, men en stor härlig gulfenad tonfisk fick vi njuta av.

En squall kan se ganska skrämmande ut


Per vädrar madrasser och sängkläder efter att ha fått in en sjö i hytten


Mardy njuter av sin lunch


Elisabeth stoltserar med en gulfenad tonfisk


...som smakade mumma


Pacific Downwind sailing
Resten av dagarna njöt vi av Pacific Downwind sailing, precis som vi drömt om. Medvind i lagom fart, vackra solnedgångar, stjärnklara nätter och soluppgångar.
Vi hade månen med oss hela vägen. Vi började då den var två dagar före full och slutade med en liten strimma som kom upp på morgonkvisten då vi var nästan framme.
Vi trodde vi skulle se mycket mer djurliv men vi hade sällskap av delfiner tre gånger, en sista som ett välkomstbemötande då vi precis kom fram. Vi såg även en val på avstånd som sprutade höga kaskader av vatten.

Månen var ett gott sällskap för oss


...och vi fick se några spektakulära solnedgångar


Ett delfinstim hälsade oss välkomna



Land i sikte – dag 17
Det var en härlig känsla att se Hiva Oa resa sig i horisonten ca 40 sjömil ifrån. De sista timmarna fick vi härlig segling ända tills vi passerade finishing line och för ovanlighetens skull kom vi fram i dagsljus!
Vi hittade en ankringsplats innanför breakwaters och spände upp Bijou mellan för- och akterankare eftersom det var en trång ankringsplats där många skulle få plats.

Land i sikte - Hiva Oa syns i fjärran


Vår besättning utför segelbyte på fördäck


ARC-ens kontor


Vår ankringsplats på Hiva Oa


Pizzakväll på Hiva Oa
Redan samma kväll ordnade ARC-en en pizzakväll på en lokal restaurant och det smakade fantastiskt med pizza och en öl. Och det var riktigt kul att snacka med de andra båtarna om vår stora bedrift att segla 3000 sjömil i ett svep.

Besättningen på Bijou har anlänt till Hiva Oa, Marquesas


...och redan samma kväll kunde vi snacka med kompisarna om bedriften

No comments:

Post a comment