Vi checkade in i Le Marin, Martinique, dels för att träffa våra franska vänner på Pegase Rider och också för att hämta upp vår första crew – Elisabeths kusin Per. Till honom hade vi sagt – ta bara med shorts och t-shirts, här är alltid sol och varmt, men oj vad det blåste och regnade de följande dagarna!
Vi hyrde bil för att göra en utflyktsdag på Martinique. Då vi hade en gammal rostig dykarkniv (men av god kvalitet) som suttit på masten några år började vi färden med att försöka hitta en knivslipare vi fått tips om. Det var ett äventyr att hitta honom med folk som gärna ville visa vägen utan att veta exakt. Vägnamn och nummer kan vara lite sällsynta här.
Alltnog, vi hittade honom och kniven blev som ny! Då vi frågade vad han ville ha betalt för jobbet svarade han att det inte kostade något. Roger stod på sig, men han svarade avslående. Då gav vi honom ändå vad vi tyckte det var värt och han tog emot det. Folk är som sagt väldigt tillmötesgående.
Här e de bara sol, eller? Hos den modeste knivsliparen
Är man på Martinique måste man ju köpa rom så vi åkte till Le Mauny Distillery som vi kände till sedan förut. Där fick vi en rundtur med ett litet tåg och förklarat tillverkningsprocessen på fin franska. Tur att det fanns lite broschyrer på engelska.
Våra goda vänner från Lazy Jack som vi seglade i Östersjön med i somras hade bestämt sig för att komma på besök över nyår. Det var ett kärt återseende och vi fick ett par trevliga dagar ihop innan vi behövde dra oss söderut.
Vi stannade en natt i St. Anne och fick bada och ligga på svaj en natt. Vi tror att vår nye crew Per uppskattade det doppet.
Bra inköp på Le Mauny I sittbrunnen hos Pegase Rider
Här skålas det i spetsad champagne Philippe och Francoise hjälper oss ut
Då vi ankom Rodney Bay fick vi en bra plats vid bryggan och på ARCens kontor blev vi matade med information. Programmet för kommande dagar såg tight ut.
Första kvällen var det Ice-breaking party och vi träffade huvuddelen av de 37 båtar vi skall segla ihop med. Det är folk från världens alla hörn och båtar av alla sorter och storlekar. Vi är dock den enda svenska båten.
Dagen därpå hade vi säkerhetsgenomgång. Då kom en ”yellow shirt” ombord och inspekterade och bockade av att vi har all den säkerhetsutrustning som krävs.
Per premiärstyr Bijou WorldARC Itinarary
WorldARC-flaggan hissas Föredrag om vädersystem
Nyårsafton på beachen
På nyårsaftons kväll åt vi japanskt och tog en lång promenad (det fanns ju barer på vägen) till beachen där det skulle bli fyrverkerier. Det var en härlig blandning av vita och svarta som skålade och vissa som nyårsbadade.
Fyrverkeri i Rodney Bay
Första benet till Colombia
Nu ligger vi i startgroparna – starten sker på lördag kl.12.00 – och vårt första ben går till St Marta, Colombia, vilket beräknas ta ca fem dygn.
Dagarna är fyllda med förberedelser; matlagning, föredrag och en rad sociala aktiviteter så att alla ska lära känna varann. Bland annat har vi fått oss till livs en riktigt bra föreläsning om ”Navigation in remote areas”. Innebörden var att ju längre från allfartsvägarna, desto mindre precisa sjökort och mer behov av ”eyeball navigation” och nedladdade sjökort från Google Earth eller Bing. Spännande!
Vill ni följa hur vi ligger till i förhållande till alla andra båtar går ni in på Worldcruising.com - World Arc- Where are the boats - Route St Lucia – Mackay och slutligen är det en liten flik till vänster där man kan klicka på Bijou.
WorldARC har dessutom en facebooksida där ni kan få en glimt av oss någon gång.
Nu får ni hålla tummarna!
Elisabeth lagar delikatesser och Roger går igenom navigationssystemen
Nu e vi på G!
Lycka till!!! Tänker mycket på er!
ReplyDeleteLycka till Per! Jag antar att skolans värld är långt borta ;-)
ReplyDelete