Tuesday 16 January 2018

St Lucia - Santa Marta 6 - 16 jan

Äntligen start!
Starten mot Santa Marta var planerad till den 6 januari kl 12.00 och allting skedde mycket professionellt. Vi skulle passera mellan en boj och en startbåt, där hela ARC-administrationen vinkade oss farväl. Det regnade och var lite blåsigt så vi fick ta på oss lätta regnkläder.
Vi försökte hålla oss i bakgrunden för att inte bli påseglade av någon av de adrenalinstinna konkurrenterna.

Vi passerar startlinjen                                             


Bijou i startögonblicket


Smörsegling
Vi fick en fantastisk seglats med vinden helt akterifrån i ca 10-12 m/s och det kändes som vi forsade fram. Vår gast Per kom snabbt in i våra rutiner och allting fungerade perfekt.
Roger tyckte att det var svårt att ligga kvar i kojen och dessutom himla varmt. Han hittade sin favoritplats i sittbrunnen, helt opåverkad av vågors brus och vindars sus.
Vi hade dock lite motgångar i form av att generatorn inte riktigt ville vara med samt att den främre toan strejkade. Generatorn löste vi undervägs men toan återstår att fixa.

Bijou flyger fram i natten


Elisabeth har hittat sin plats på fördäck


Squalls
Det som är lite utmanande är de squalls som kan dyka upp vid ostabila väderförhållande. Detta innebär ett kraftigt lokalt regnväder, ofta med kulingvindar som kommer över en väldigt snabbt.
På dagarna ser man dem in real life och på nätterna ser man dem på radarn. Då gäller det att rulla in den spirande genuan och segla med vinden.

Kraftigt oväder på gång


På grund!!!!
World ARC är ett ”funrace”, vilket innebär att det är en tävling men att man förväntas ta lätt på tävlingsmomentet. Före tävlingen frågade jag en av skepparna hur mycket allvar han trodde att man tog tävlingsmomentet på. Han funderade en stund och sa sedan: Very seriously!
Med vår stagsegelsättning har vi en stor fördel gentemot alla de andra båtarna; dels genom att det ger hög hastighet även då vi går väldigt lågt mot vinden och dels genom att vinkelskillnaden vid jipp är väldigt liten – endast ca 20-25 grader. Vi gick därför kortare väg än samtliga andra båtar, seglade snabbare än de flesta och passerade mållinjen som femte båt, slagen endast av fyra mycket större båtar.
För att kunna jämföra resultaten för båtar av olika storlekar har man ett handikappsystem och efter korrigering för detta vann vi såväl vår egen klass som totalen med mycket stor marginal, ca 14 timmar före tvåan.
Vi passerade mållinjen kl 02:16 natten till torsdagen den 11 januari och blev guidade in i marinan av ARC-ledningen som var på plats. Då vi tuffade in mot vår plats i marinan kände vi att båten plötsligt bromsades upp. Vi hade gått på grund! Ekolodet visade på 1,1 m, men Roger hade fokus på helt andra saker än ekolodet då vi ledsagades in.
Nåja, med full back lyckades vi ta oss loss och slutligen fick vi vår plats och ett varmt mottagande med välkomstpaket och fotografering. Oj vad gott det var med en säng som stod still och vad skönt att kunna koppla in landströmmen.
Efter en välförtjänt pilsner dök vi i säng och sov tungt.

Fiskefångsten blev mager - endast flygfiskar på däck


En harmonisk trio till havs


Efter målgång i Santa Marta marina


Slitage på linor
Under seglingen gjorde vi däcksinspektion en gång per dag för att hitta eventuella felaktigheter. Något man måste ta stor hänsyn till under längre seglatser är slitage på linor på grund av skav.
Vi rättade till några felaktigheter men under slutinspektionen i marinan upptäckte vi att linan till första revet var nästan av samt att linan till bombromsen hade fått sitt hölje avskavd. Dessutom hade linan till bombromsen legat mot botten på dingen och skavt igenom gelcoaten. Lite fix alltså!

Då vi kvicknat till var det dags för en stadstur arrangerad av ARC. Elisabeth och Roger satt nära guiden i bussen och eftersom folk längre bak var lite ointresserade fick vi en näst intill privat guidning.
Turen gick bl.a. till Colombias nationalhjälte Simon Bolivars hem som numera var museum. Simon Bolivar föddes i Venezuela och verkade i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet och hann före sin död befria sex latinamerikanska länder från det spanska väldet. Han dog 1830.
På kvällen anlände vår fjärde besättningsman Åke som visade sig vara en trevlig prick. Han och Per är gamla seglarkompisar sedan länge.

Per, Elisabeth och Åke poserar 


Beachparty
Nästa dag stod det beachparty på programmet och hela gänget bussades till en härlig strand där vi hängde hela dagen och fick chansen att lära känna varandra. Det bjöds på grilltallrik och pilsner.

ARC-deltagarna lär känna varandra på beachpartyt


Ny lokal variant av solskydd på beachen


Besök på kaffeplantage
Är man i Colombia måste man besöka en kaffeplantage! Sagt och gjort – vi anmälde oss till en tur till den sista traditionella kaffeplantagen i Colombia. Det bar iväg upp i bergen i karavan och vi skumpade oss igenom sceniskt vackra omgivningar upp till en mysig fabrik med produktionsutrustning som fick en att tänka på tidig industrialisering i England.
Allting drevs av vattenhjul där kraften fördelades med stora svänghjul och banddrift.
Efter rundvisning av en engagerad Colombian som förklarade den energisnåla produktionen bjöds det på egenproducerat kaffe och tre stora chokladkakor. Vilken lunch!

Det bär iväg i karavan upppåt bergen


Naturen är storslagen här


Kaffebönorna ligger inkapslade i vinrödsaktiga bär


Kaffebönorna processas i ett flertal steg


Säckar med kaffe i väntan på att exporteras


Kaffet avnjöts med söta kakor



Nu pysslar vi om Bijou inför nästa etapp som startar på onsdag 17 januari och går till San Blas. Vi beräknas vara framme två dygn senare.

No comments:

Post a Comment