Ios - sommaruppehåll 1/6 - 16/7, 2011

En utflykt till Santorini

























Så kom vi då iväg till Santorini med Highspeed 5-färjan , vilket absolut var värt besöket. Ön har en strid ström av turister som kommer med stora kryssningsfartyg, men naturen och bebyggelsen är verkligt spektakulär. Byn klättrar på klippväggen som bildats efter att vulkanen fått utbrott och sjunkit ihop på mitten. Idag färdas man inte bara med åsnor från strandkanten utan en kabinlift tar oss upp till byn som är bara såå chic…..

Via Folegandros, Milos och Sifnos till Lavrion






























Sugna på att komma vidare gick vi via Folegandros till sydsidan på Milos. Även denna ö är en vulkanö.
Vi ankrade på 3 meters djup på ett fantastisk ställe med turkost vatten och berg i alla tänkbara färger från riktigt rött, grönt, svavelgult till kritvitt. Vi tog en tur med dingen genom grottor och besökte den lilla baren på stranden där strömmen tillverkades med egen generator. Kändes väldigt exotiskt!

Dagen efter gick vi in till hamnen Adhamas på Milos för bunkring, men varmt var det och vi gick snabbt vidare nästa dag till Sifnos där vi ankrade och grillade på akterdäck. Det var ju svenska flaggans dag!
Kommande dagar tog vi oss upp till Lavrion med blandad segling/motorgång. Det blåser ju alltid nordliga vindar här så tyvärr får det bli några motorpass. Lavrion Olympic Marina med mooringlinor kändes tryggt då vi skulle lämna Bijou några dagar för att medverka vid vår gudson Marcus graduation/studentexamen i Bryssel.

Markus graduation i Bryssel




























Vi fick tre härliga dagar med familjen Klintstam i deras vackra hem i Waterloo och fick vara med om en för oss annorlunda ceremoni. Första kvällen bjöds det på grillmiddag i hemmet och på själva examensdagen hade vi fullt upp med lång ceremoni med allahanda diplomutdelningar samt en fantastisk middagsbuffé därefter. Belgisk mat smakar alltid gott och det dessertbordet visste inga gränser.

Väl tillbaka på Atens flygplats hämtade vi ut vår Anchor-Buddy som kommit från Danmark. Vi har än så länge inte haft några problem med draggning, men den kan nog vara bra att ha.
Nu bar det iväg igen och vi drog oss denna gång lite längre österut bland Cycladerna till Siros. Precis då vi kommit iväg dök världens åskväder upp, men tack vara radarn kunde vi lokalisera vartåt det gick och ta oss runt det utan att ens bli blöta. Från Siros hade vi en stilla morgon med frukost under gång och precis då vi svalt kaffet kom vinden och det blev revad segling till Naxos.


Utflykt på Naxos




























På Naxos träffade vi S/Y Hilda som seglat ”nästan” hela varvet. Västinden-Hawaii- Alaska-Söderhavet-Nya Zeeland-Nya Guinea och in i Medelhavet via Suez. Dom skulle ”bara” upp till Sverige igen. Dom hade väldigt mycket intressant att berätta.
På Naxos hyrde vi en bil och åkte via marmorbrott till södra delen av ön. Där fanns en väl skyddad EU-projekt hamn alldeles öde. Fanns ingen bebyggelse runt och vi möttes av grusvägar, åsneryttare och t.o.m. grisar som gick fritt och bökade.

Serifos gamla stad från vår ankarvik
Då väderprognoserna varslade mycket blåst framöver och vi skulle segla med våra barn nästa vecka fann vi det bäst att dra in mot Peloponnesos och dom Saroniska öarna igen. Meltemin drar sällan in där. Vi mellanlandade på Serifos ett par nätter. Där vandrade vi upp till Choran på toppen och kom i samspråk med ett gäng som seglat från Sydafrika. Dom tyckte vi var väldigt exotiska som kom ända från kalla Sverige.







Fölsemiddag i Aigina....















Nu är det varmt och många dopp blir det. Vi seglade i skyddade vatten: Poros, Aigina och Epidavros. På Aigina låg vi vid stadskaj i 3 nätter. Där hade vi ström till vår A/C CoolMaxx som gör underverk för tankeverksamheten och sömnen inte minst. Elisabeths födelsedag firades med ny, kort frisyr och en god middag.

...och midsommar på fastlandet utanför Aten
På midsommarafton drog vi oss mot hamnarna söder om Aten och hamnade lite uppgivet, efter att ha blivit bortkörda, på en privat marina i Glifada. Där hittade vi en kanonplats med mooringlinor mitt i vindögat. Ankaret hade tjorvat till sej på morgonen och vi behövde nosen in för att fixa detta. Eluttag fanns så ACn kom igång, vattenkran fanns precis utanför och rätt som det var kom dieselbilen farande så vi fick fyllt tanken. Vilket flyt!! Varmt som sjutton så vi åt vår midsommar Jansson och köttbullar inne. Precis som hemma!

Mitt i morgonduschen var det nån som började hojta och vi fick flytta på oss ett par ggr innan vi kom till ro igen. Vi gick in till hamnkapten för att visa våra papper och betala. Det kostar 50 euro/natt sa han. Det var dyrt! sa vi. Ok, 40 då sa han – undrar hur han bokför det? (Detta var en av de få gånger vi över huvud taget fått betala något i Grekland.)

Besök av Kristian, Andreas och Camilla
På kvällen kom Kristian, Andreas och Camilla med taxi från flygplatsen och det blev drinkar och mys i sittbrunn till långt fram på småtimmarna. Precis som prognosen sagt började det blåsa rejält och vi fick lägga x-tra spring i grannbåten som inte var hemma.

Kvällsutflykt till ett lite oroligt Aten
Dagen därpå var vi inblåsta och E passade på att besöka grekiskt sjukhus med värkande axel. Där fick vi ett mycket snabbt och vänligt bemötande. Voltaren och mitella; armen får inte användas på 10 dagar. Himla tur att vi fått ny, stark besättning. På kvällen åkte vi in till Aten där det var mycket folk och det kändes att det var oro i luften. Beslut om åtstramningspaketet skulle komma inom ett par dagar.








På svaj vid ankarviken i Epidavros














Nästa morgon fick vi krånglat oss ut i den blåsiga hamnen med hjälp av 2 spring och starka pojkar. Vi började med 2 rev och slutade med stiltje. Vinden är verkligen varierande här. Väl framme i en skyddad ankarvik vid Epidavros blev det efterlängtade dopp och veckans 32-turneringen startade.

En av bryggorna i Poros - där lägger vi oss!



















Dagen därpå blev det besök i mysiga Poros där vi ”pallade” citroner till GT´n och åt gott på kajen.


Äventyr vid utflykt till varma källor på Kithnos



























Nu var det dags att dra utåt Cycladerna igen och vi fick en fin slör med salladsbuffé under gång till västsidan på Kithnos där vi ankrade i viken precis nedanför Tavernan. Ungdomarna hade läst om varma källor i närheten och beslöt sej för att ta dingen dit. Källor fanns, men väldigt små! Vad hände sen, jo snurran startade inte. Ro, ro ……. tack och lov kom en vänlig själ till undsättning och bogserade hem de 2 långa sjömilen.


Utsikt från vårt restaurangbord på Siros..........................och den mysiga, turistiska staden Naoussa


































Vi fick en lång härlig gennakersegling till Siros och en god middag i den mysiga hamnen. Därifrån gick vi till Naousa på nordsidan av Paros. Det är inte ofta man kan gå in här p.g.a. alla nordliga vindar, men vi fick en fantastisk em/kväll här. Här finns en gammal borg som håller på att sjunka och gamla fiskehamnen med kvarteren runt är bara så pittoreska med fullt av restauranger och små trånga gränder.
Den härliga veckan med barnen avslutades på Pariokia/Paros där färjan gick tillbaka till Aten.

Ny besättning














Ny besättning i form av fam. Wenneberg och fam. Selldén/Gröndal kom dit med färjan och första dagen fick vi en försiktig nybörjarslör för landkrabborna till Sifnos där vi ankrade, badade och fick god grillad fisk på byns Taverna.

Propagandasegling i Cycladerna med goda vänner





























Det fina vädret och slörseglingen höll i sej hela veckan och vi besökte Pollonia på norra Milos och sedan gennakersegling till Karavostasi på Folegandros. En fantastiskt fin liten hamn där vi tog bussen upp till den pittoreska Choran. På vägen mot färjeläget på Milos stannade vi en magisk natt på sydsidan av ön där vi simmade in till stranden för att ta en öl på strandbaren. Det var inga problem att betala med en blöt 20:a. Vi ankrade för natten alldeles ensamma under stjärnhimlen. Sen blev det 2:a ggn vi låg i hamn i Adhamas och vi blev liggande ytterligare några nätter p.g.a. kraftig vind. Roger blev snabbt vän med ”Sjörövar-Fabbe” som tog väl hand om alla gästande båtar.
Vi fick en mycket trevlig samvaro och många goda skratt med landkrabborna innan det var dags för dom att ta färjan tillbaka till Aten.

Anna, Calle och Embla mönstrar på...


Wennebergs stannade dock kvar några dagar till på Milos och gjorde oss sällskap med nästa besättning som kom med färjan. Brorsdotter Anna med make Calle och lilla fina Embla. Då det blåste för mycket för segling hyrde vi en bil och tittade på katakomberna. Dom är från år 100 och där har 2000 skelett hittats. Vi åkte sen ner till sydsidan på ön för att finna en badvik i lä och avslutade med en vandring till kyrkan på toppen av Plaka. På kvällen anslöt fam. Wellander och det blev ett stort svenskgäng på tavernan.

...och en dag senare kommer Jonas och A-C














Efter några dagars blåst vågade vi oss äntligen ut och ställde färden mot Kleftiko på sydsidan av ön. Ett underbart vackert ställe med häftiga klippformationer och grottor och man kan bara komma dit med båt. Då vi nästan var framme brallade det i från 7 m/s till 19 på två minuter! Vi fick snabbt ta oss in i lä. Strulade lite med ankare som draggade och fastnade, men inför natten fick vi låna säkra förtöjningar från utflyktsbåtarna så vi kunde sova lugnt.

Emblas egen pool

































Vi simmade i det fina vattnet och körde runt med snurran i denna mäktiga miljö. Lilla Embla fick egen pool på akterdäck. Så var det då dags för returen till Milos och färjan hem för Anna & Co. Tyvärr fick vi inte så mycket segling med dom, men himla trevligt hade vi!
Nästa dag startade vi tidigt för en 12-timmars segling över till Spetses. Wellanders mönstrade av och vi tog oss in till varvet Basimakopouloi Shipyard där vi lyfte Bijou för några veckors vila.
Sjösättning blir i slutet av augusti då vi är laddade för nya äventyr…………………………….

Yithion – Ios 12-31/5, 2011

Efter att ha legat inblåsta och guppat i Yithion var det skönt att kunna kasta loss igen. Vi tog ett skutt över viken till ett litet ställe som heter Plitra, där vi kastade ankar i ett hörn av en stor bukt. Skönt att ligga för dragg igen! Vi hörde ett hotande åskväder dra förbi men vi klarade oss dessbättre. Det är alltid litet skrämmande med åska till sjöss.

Ensamma i naturhamn på Kithira














Efter en god natts sömn gick vi för motor mot en ö söder om Peloponnesos som heter Kithira. Vi hade tänkt lägga oss i huvudhamnen där, men när vi passerade en liten bukt på den nordöstra sidan fick vi andra idéer. Det blev att kasta ankare på nytt och vi fick åter ligga alldeles ensamma på denna fantastiskt fina plats. Dessutom var det varmt och soligt, så det blev premiärdopp för året!

Motorgång mot Monemvasia...........................................till svenska båtar i hamn















Dags att styra kosan runt Peloponnesos sista finger mot Monemvasia. Det blev motorgång igen i det härliga sommarvädret. När vi gick in i hamnen såg vi att där redan låg två båtar med svensk flagg, Justine från Kungshamn och Louise från Kristinehamn.
Vi tog en promenad i byn och hittade bra affärer, bl.a en grönsakshandlare samt en slaktare med förstklassigt kött. Vi var sugna på kalvfärs och slaktaren skar ut en riktigt fin bit kalvkött som han malde ned till oss. Färsbiffarna som blev resultatet av denna färs var de bästa vi någonsin ätit. Glädjande nog har vi nu kunnat konstatera att man kan räkna med att alltid få förstklassigt kött i slakterierna häromkring. Motsvarande gäller också för både grönsaker och bröd.

Miljöer från choran i Monemvasia

























Den stora attraktionen i Monemvasia är gamla stan som klättrar upp längs berget. Dagen efter promenerade vi dit och klättrade upp ända till kyrkoruinerna på toppen. Utsikten däruppifrån var hänförande och ölen efteråt smakade mycket gott!

Grillkväll med svenskgänget på kajen i Monemvasia















Under eftermiddagen anlände ytterligare en svensk båt, Froggy från Karlstad, och anslöt till gänget. Froggy var kompis med de andra två svenskbåtarna och hade seglat på ordentligt för att kunna ansluta till eskadern. På kvällen blev det grill på kajen och sedan kom gitarrerna fram. Det visade sig att herrarna var riktigt duktiga på gitarr och det blev god stämning.
Nästa dag hade vi tänkt gå en bit norrut, men svenskgänget föreslog att vi istället skulle hänga med till Ermioni som låg 45 sjömil norrut. Där låg nämligen ytterligare en svensk båt och väntade på dem, Svea från Göteborg. Vi tyckte att grill- och gitarrkvällen hade varit riktigt mysig, så vi hängde på. Vi gick dock inte iväg lika tidigt som de andra. De stack iväg redan kl 07.00, medan vi morgontrötta kastade loss ett par timmar senare. På nytt var det motorgång som gällde och dagen till sjöss fördrevs med att lyssna på gamla sommarprogram samt att putsa rostfritt.

Jam session med svenskar och ryssar















Vi kom fram till Ermioni vid 16-tiden och la till vid stadskajen jämte de andra svenskbåtarna. Det kändes nästan som en svensk armada drog fram och tog över hamnarna! När vi kom fram bjöds det in till en liten drink hos Svea och därefter blev det vila och mat före kvällens övningar. Vi skulle samlas vid 20-tiden hos Froggy. Nu visade det sig att det låg en charterbåt med ryssar på samma kaj och de hade också tänkt sig en musikkväll. Efter bara en liten stund kom de bort till Froggy och det blev gemensam jam session.

Nästa dag tog vi det lugnt och Elisabeth vilade sin skadade fot som hon fick då hon tappade luckan till rufftaket rätt på den. Foten svullnade upp och blev öm, men efter en dag med foten i högläge var hon tillräckligt frisk för att åka med på en liten biltur i hyrd bil. Vi hade fått tips av svenskarna på ett varv där vi skulle kunna ta upp båten då vi åker hem under sex veckor i juli/augusti. Det visade sig vara ett bra ställe, så vi bokade plats där. Vi hittade dessutom en Lidlbutik på vägen och laddade på nytt med det goda Merlotvin vi tidigare köpt i andra Lidl-butiker.

Nästa morgon skulle den svenska eskadern segla österut och starta redan i ottan, men vi skulle norrut och därför skiljdes våra vägar för denna gång. De skall alla, liksom vi, ligga i Turkiet under vintern, så det var säkert inte sista gången vi sågs.

Vi hade tänkt att gå in i Hydra, men då vi kom till infarten till hamnen såg vi att det var som ett litet kaos där inne. Hamnen är inte stor, men det är oerhört populärt att gå dit. Strax före oss gick det in fyra katamaraner och båtarna låg redan i dubbla led efter varandra, samtidigt som båtar var på väg ut. Dessutom kom snabbfärjan samtidigt, så när vi skulle backa därifrån tog strömmen och vinden oss och vi höll på att åka in i stenkajen. Det hade vart nåt, att gå på grund mot vågbrytaren i Hydra inför allmänt beskådande!

Tillsammans med Spindrift i Poros














Vi bytte snabbt fot och styrde med förhöjd puls mot Poros, ett annat måste-ställe. Då vi smyger oss fram för att hitta en bra ankarplats hör vi plötsligt busvisslingar och blir uppkallade på VHF-en. Det visar sig vara Spindrift med Roger och Nancy som vi just passerat utan att lägga märke till. Vi vänder tillbaka och lägger draggen vid sidan om dem. Efter middagen tar vi tillsammans dingen in till ”stan” för en promenad och en drink. Vi hittar dessutom en välsorterad skeppshandlare där vi köper en ny krok till ankarsäkringen. En sådan krok har vi ju letat efter överallt!

Utflykt till amfiteatern utanför Epidavros........................och första bridgelektionen














Nästa morgon drar Spindrift österut mot Cykladerna, men vi är inte riktigt färdiga med Peloponnesos utan drar till Epidavros – en mysig by på fastlandet. Vi lägger oss för ankare och tar dingen in till byn för att reka. Den främsta attraktionen här är den äldsta och mest välbevarade amfie-teatern i Grekland. Vi bestämmer oss för att ta en buss dit dagen därpå. Det visade sig vara värt besväret, även om vi börjar bli lite mätta på ”gamla stenhögar”. Det som var mest intressant med denna teater var dess fantastiska akustik. Det sades att man längst upp på läktaren kan höra ett mynt falla nere på scenen – och det stämmer faktiskt. Vi kollade!
Vi hade tänkt fördriva tiden till dess att bussen gick hem igen med att äta lunch, men det visade sig att det inte var några restauranger öppna så här på försäsongen. Elisabeth hade en kortlek med sig och det blev istället den första lektionen i Elisabeths nya bridgekarriär. På bilden ser ni hennes första trekorts slutläge! En vildhund placerade sig vid mina fötter och lyssnade intresserat.

Mot fastlandet
Efter några sköna dagar för ankare i Epidavros drar vi via Aegina mot grekiska fastlandet strax söder om Aten, till en naturhamn – Ak Sounion. Efter lite begynnande svaga vindar får vi till slut härlig segling bidevind med revade segel i kraftig vind – 10-12 m/s. Vi ligger för ankare och får en ganska blåsig natt – upp mot 14 m/s - men ankaret sitter bra!
Så är det då äntligen dags att ge oss ut i de efterlängtade cykladerna! Vårt första mål är Kithnos och vi får bra segling i stundtals hård vind. Vi hittar en naturhamn, där vi släpper ankaret, äter en god middag och spelar GO. Tuffa partier blir det!
Vi ger oss ut igen på morgonen för att ta ett mellansteg via Serifos, på vår väg åt Paros-hållet. Efter någon timma får vi SMS från Spindrift som undrar om vi har lust att hyra vespa med dem på Paros dagen efter. Efter en kort fundering – det var ju 50 sjömil dit, och det skulle innebära hård bidevind – accepterade vi och styrde mot Paros. Sedan visade det sig att vindarna helt dog ut och vi fick gå sista biten för motor. Vindarna är lynniga i de här vattnen. Man vet aldrig vad som komma skall!

Typiska hus i Cykladerna


Vi kom till Paroikia hamn på Paros vid halv femtiden och lade oss bredvid Spindrift och fick en kall pilsner i deras sittbrunn. Efter en promenad på stan, där vi nu kunde se de så typiska vita husen med färgglada dörrar, blev det middag på restaurang.













Utflykt på Paros med Nancy och Roger














En dag fördröjd, pga regn, var det dags att göra vår utflykt. Vi hyrde fyrhjulingar och gav oss iväg vid tio-tiden.

Bilder från Naousa - en mysig by på nordsidan av Paros














Första målet blev en hamn på norra sidan av Paros som hette Naousa, en hamn med mooringlinor, toaletter och duschar! Man är verkligen inte bortskämd med sådana faciliteter här i Grekland. Å andra sidan betalar man ju sällan hamnavgifter heller! Naousa visar sig vara en mysig, liten by för jetset-folket. Vi träffade en svensk seglare som hade fast plats där och som skröt mycket om Naousa jämfört med Paroikia, där vi ju låg. Sommartid lär det vara fullt med kändisar att beskåda på restaurangerna här. Eftersom man kan ligga bra här med mooringlinor bestämde vi oss för att lägga båten här då vi åker till Bryssel och firandet av vår gudson Marcus Klintstams studentexamen en weekend i juni.
Vi åkte vidare till Piso Livadhi på öns östra sida, där vi åt lunch. Det fanns en liten fiskehamn där också som visade sid vara bra skyddad för nordliga vindar. Eftersom det skulle blåsa upp från norr inom några dagar bestämde vi oss för att åka dit och lägga oss med Bijou.

Kyrkan på toppen av berget invid Piso Livadhi














Dagen efter skiljs våra och Spindrifts vägar på nytt då vi seglar mot Piso Livadhi, medan Roger och Nancy ligger kvar för att ordna med lite praktiska detaljer inför att de skulle få gäster om några dagar. Vi seglar genom åskväder mot den lilla fiskehamnen och lägger oss med bredsidan mot nocken på kajen, egentligen utanför hamnen. På så vis skulle vi få vinden rakt förifrån och ligga skyddade. Lite svaj utifrån kunde vi acceptera för att uppnå bra vindriktning. Efter att ha stormförtöjt tar vi en liten rekognoserande tur i byn. Det visar sig finnas ett bageri, så vi kunde få färskt bröd till frukost.
Det visade sig också finnas ett högt berg i närheten med en kyrka högst upp. Man lägger alltid kyrkorna så högt man kan komma i medelhavsländerna, vilket ger bra motion till församlingsmedlemmarna. Vi bestämde oss för att göra en utflykt till kyrkan nästa dag.

Grillkväll i Piso Livadhi













På hemvägen från kyrkan passerar vi den lokala Carrefour-butiken och handlar lite mat. Vi ser då att de säljer exakt en sådan grill som vi letat efter ”överallt hela sommaren”. Vi inhandlar den snabbt, tillsammans med två härliga bitar fläskkarré och på kvällen blir det grillning! Det blev smaskigt med klyftpotatis, ädelostsås och stekt, färsk spenat!
På kvällen kom tre stora fisketrålare och la sig alldeles bredvid oss på stenkajen och vi var mycket glada över att vi inte hade lagt oss i vägen för dem. Vad vi däremot inte visste var att bryggnocken användes av färjan som hämtar turister för dagsturer, så den skepparen var mindre nöjd med att vi tagit hans plats. Vi handlade dock i god tro, eftersom det i piloten står att färjorna lägger till i inre delen av hamnen. Han hämnades på oss genom att riva upp kraftig sjö då han la till. Det var den förste otrevlige grek vi mött. Vi har annars varit väldigt positivt överraskade över grekernas vänliga attityd.

Gennakersegling mot Ios
Efter två nätter på bryggnocken kastade vi loss och satte segel på väg mot Ios, en liten ö drygt 20 sjömil söderut. Eftersom det som vanligt var nordlig vind blev det läns och då vinden inte var alltför kraftig blev det gennakersegling. Vi provade både med och utan storsegel och fick bäst resultat utan. På slutet blåste det ca tio m/s, varför vi kom upp i höga farter. Vi hade sett ut en liten vik på sydvästra Ios med bra skydd mot nordliga vindar och släppte ankaret där. Åter var vi ensam båt; det är lite märkligt hur lite folk verkar ligga på svaj! Kvällsdopp och en kall öl satt fint.



















Stadskajen på Ios














Morgonen efter gick vi in i hamnen och fick en paradplats på stadskajen – med mooringlinor! Lycka! Vi tog en promenad upp till choran (=allmän benämning på den gamla byn på varje ö – högt belägen för att skydda sig mot sjörövare) och hittade en slaktare. Det fick alltså bli grillkväll igen! Denna gång blev det fläskkotletter med grekisk sallad. Helt ok!
Vi vill gärna komma till Santorini, men i piloten står det att man inte kan vara djupare än 1,6 m, så vi väljer istället att ta en färja dit från Ios, vilket vi gör imorgon. Rapporter därifrån i nästa brev.