Wednesday 24 February 2016

Bequia - Spanish Virgin Islands 16/1 - 20/2 2016

Lång dags segling mot kväll
Vi skulle segla från Bequia norrut mot Martinique och tänkte ta det i två etapper. Vi hade ingen större lust att gå in på södra St Lucia utan gick istället direkt till Rodney Bay på norra ändan av ön.

Klockan 06.00 tuffade vi ut ur Admiralty Bay för en förhoppningsvis fin bidevindssegling, och det blev det! Förutom lite motorgång bakom St Vincent och St Lucia.
Då vi skulle ta ner förseglet för att motorsegla var det plötsligt tvärstopp i furlexrullen. Vi kunde alltså inte rulla in focken utan blev tvungna att rulla ut den helt och ta ner seglet. Rackarns! Det berodde väl på att furlexlinan var torr och la sig i knip, trodde vi.
Då vi kom fram fick Roger demontera furlexrullen och trassla tillbaka linan och vi kunde hissa focken igen.

En annan anledning till att vi ville gå till Rodney Bay var att man där kan tanka diesel tax-free om man har checkat ut från St Lucia. Och vi hade ganska tomma tankar. Visserligen måste man då både checka in och ut ”i onödan”, vilket kostar några hundra kronor, men det skulle visa sig vara en god affär då dieselpriset var ca 6,50 kr/l. ”Cheapest in the Carribean”, skröt killen på macken och det kanske det var. Vi tankade över 300 l.
(Vi vet nu att man kan tanka diesel i Puerto Rico för under fem kr/l).

Roger uppe i masten och fixar                              Nya regnskydd för säsongen


Bunkring på Martinique
Le Marin på Martinique är (tillsammans med St Martin) det bästa stället att handla mat och dryck och det finns ett enormt utbud av utrustning för båtar. Vi gick dit för att fylla Bijou med alla bulkvaror vi skulle behöva för drygt ett kvartal. Det blev mycket kaffe, öl, toapapper, hushållspapper, ris, vin, goda ostar mm. mm.
Vi ägnade nästan tre dagar åt att shoppa men Bijou svalde alltihop. Efter all denna shopping gick vi ut och la oss i St Anne på samma ö för att pusta ut några dagar.

Massör gör sitt jobb i St Anne                               Äntligen fransk baguette!


Nattsegling till Ils des Saintes
Eftersom målet för säsongen var Puerto Rico, Dominikanska Republiken och Bahamas tänkte vi inte lägga någon större tid på Antillerna som vi ju cruisat både upp och ner förra säsongen. Vi plockade nu istället russinen ur den karibiska kakan och gick till våra favoritställen. Nästa sådant ställe var Ils des Saintes, en vacker och mysig ö i södra Guadaloupe. Eftersom avståndet dit är ca 110 M fick det bli en nattsegling; vi gav oss iväg vid 17-tiden och kom fram på morgonen.
Det blev en ganska hård segling med runt 12 m/s hela tiden samt hög sjö som rullade in snett bakifrån. Dessutom fick vi flera squalls över oss vilket ökade vinden till kulingstyrka. Den värsta squallen fick vi på morgonkulan mellan Dominica och Ils des Saints och Roger väcktes av Elisabeth som gjorde det väldigt tydligt att något måste göras. ”Vilket perfekt tillfälle att testa vårt nya tredje rev”, tyckte Roger och så blev det. Efter lite meck fick vi det på plats och seglingen blev nu behaglig igen.
Efter någon timma var det så dags att förbereda oss för att lägga till och vad händer då när vi ska ta in förseglet, tror ni? Det låser sig igen! Merde! Ja, vi visste ju hur man skulle göra nu – ut med hela seglet och ner med det. Trötta som vi var förankrade vi det inte tillräckligt bra på fördäck utan det blåste i sjön. Förbannat också! Vår nya fina fock fick några små, blå strimmor av bottenfärg på sig. Men vad gör det om hundra år?

Det blev till att demontera furlexrullen igen, men nu när det blivit mer eller mindre rutin varje kväll går det ju undan. Vi bestämde nu att byta kontrollinan till furlexen så snart vi kunde köpa en sådan.
En båt med svensk flagg kom in och det visade sig vara Sundance med Agneta och George som vi träffat flera gånger tidigare. Vi tog en sundowner i vår båt och stämde av vad som hänt sedan sist.

Lunch på bättre restaurang i les Saintes            En pelikan ser ut sitt byte


Dykning vid Pigeon Island
Vi hade läst att det finns riktigt bra dykning vid Pigeon Island på västra Guadaloupe och bestämde oss för att stanna till här för lite dykning. Detta är ett undervattensreservat till Jaques Cousteaus ära. Han anses ju vara pappa till dykning och utforskning av undervattensmiljöer. Man har t.o.m. ställt en byst av honom på 12 m djup bland korallerna.
Efter en rullig natt på en ganska oskyddad ankarplats lastade vi våra dykutrustningar i dingen (puh!) och begav oss till dykplatsen. I ett 45 minuter långt dyk simmade vi runt en av öarna och fick se ett vackert korallandskap med många färgrika fiskar samt en och annan barracuda. Tyvärr lyckades vi inte finna Cousteaus byst. Sen gällde det att ta oss upp i dingen igen!
Trötta men lyckliga kom vi så småningom tillbaka till Bijou och gav oss genast iväg till Deshais där vi skulle checka ut ur Guadaloupe.

Idyllisk by vid Pigeon Island                                  Härliga koraller vid Pigeon Island

De dykande tu


Avfärd till British Virgin Islands
Idag klev vi upp till väckarklocka för att hinna 204 sjömil på två dagar och en natt. Det blev en fin slörsegling hela vägen med vindar mellan 6-11 m/s. Ett par squalls var allt som störde friden.
Telefonen plingade till ett antal gånger: Välkommen till Monserrat, Välkommen till St Kitts och Nevis, Välkommen till St.Eustatia, Välkommen till Saba vartefter vi passerade söder om alla öarna. Alla är ju vulkanöar, men Monserrat är lite speciell då den fortfarande är aktiv.
Huvudstaden Philipsburg begravdes i aska 1997, men då byggde man snabbt en ny stad lite längre därifrån! Senaste stora utbrottet var faktiskt 2010 och vi kände svaveldoften på långt håll.
Oron för fiskenät i propellern finns alltid på natten så vi gick en bra bit ifrån öarna. Vi avlöste varandra var tredje timma och sömnen blev god.
Väl framme vid Spanish Town på Virgin Gorda bjöds vi på middag av Pegase Rider; våra franska vänner Marco och Béné; som vi skall kompissegla med ett bra tag framöver och vi hade naturligtvis mycket att prata om.

Pegase Rider                                                                Marco och Béné kommer med dingen

Montserrat med sin aktiva vulkan


Lite fix med båtarna
Pegase Rider behövde laga sitt storsegel så vi gick upp och la oss i Gorda Sound några dagar medan de gick in till Nanny Cay´s Marina. Vi skulle fixa lite med vår båt också, bland annat sätta på plats den nya furlexlinan som vi införskaffat i Spanish Town samt byta några travare till storseglet.
Den andra kvällen vände vinden mot syd och vi la ut ett ankare i aktern också för att undvika rull. Det fungerade utmärkt och nattsömnen blev utmärkt, till skillnad från den vaka de övriga båtarna förmodligen fick utstå tvärs sjön.

Trellis Bay är lite bohemiskt och omtalat för sina ”fullmoonparties”. Bl.a. gör man stora eldar i konstnärligt tillverkade brashållare som står i strandkanten. Tyvärr var det inte fullmåne då vi var där.

 

Elisabeth sträcker ut sig i Gorda Sound             Brashållare i vattnet vid Trellis Bay

Installation vid Trellis Bay


Summan av alla ….
Det finns ett gammalt talesätt som säger att summan av alla laster är konstant, men vi har myntat ett nytt: Summan av alla fel på båten är konstant! Vi har konstaterat att så fort ett fel blivit åtgärdat så uppstår automatiskt ett nytt, eftersom summan alltid tycks vara konstant. Det har nu gått så långt att vi försöker lura systemet genom att strunta i att laga ett fel om det inte är allvarligt. Man vet ju inte hur allvarligt nästa fel kan vara…
Nu när furlexlinan och travarna var bytta började genast sötvattenpumpen att krångla. Den stängde inte riktigt av sig utan höll på att småbrumma. Roger grävde sig ner till pumpregionerna och tyckte sig kunna se ett litet läckage från pumpen. Ok, det var väl bara att demontera den och täta läckorna då. Pumpen blev tätad men det hjälpte föga – samma brummande.
Jaha, det kanske var lufttrycket i ackumulatortanken som var för lågt? Vi provade att fylla med cykelpumpen, men vi släppte nog ut mer luft än vi fick in. Fanns det kanske någon av våra grannar som hade en pump med tryckmätare på. Roger åkte bort till Unicorn med Håkan och Anna-Karin som vi pratat med tidigare samma dag, men de hade endast en exakt likadan pump som vi.
Men kanske den andra svenska båten i viken hade något? Det visade sig att S/Y Shiva med Rune och Marita var en fullträff! Rune hade jobbat som konstruktör av bland annat pumpar och hade haft en ingenjörsfirma. Han hade naturligtvis en riktig pump med manometer och kunde dessutom ge lite goda råd om tänkbar felorsak. Han erbjöd sig till och med att komma med och hjälpa till, vilket Roger naturligtvis var för stolt för att acceptera.
Felet visade sig vara att pumpens backventil var otät, vilket den måste kompensera genom att pumpa lite hela tiden. Roger lyckades täta backventilen och pumpa rätt tryck i ackumulatortanken och plötsligt fungerade pumpen igen! Vilken lycka. Men efter någon timma trädde lagen om summan av alla fel in igen och pumpen hade nu helt slutat att fungera.
Roger demonterade pumpen och mätte upp tryckströmbrytaren som det visade sig hade gett upp. Den blev väl helt chockerad av att mottrycket från ackumulatortanken blivit normalt och säckade därför ihop. Jaha, då var det dags för oss också att åka in till Nanny Cay´s Marina för att uppsöka den välsorterad Budget Marine där vi förmodligen kunde hitta en tryckbrytare eller i värsta fall (eller bästa fall) en ny pump.

Nanny Cay´s Marina var ett riktigt guldkorn med allt man kan tänka sig att en hungrande och törstande sjöman kan behöva; fantastiska bekvämlighetsutrymmen (toa och dusch), gratis landström till AC´n (eftersom de glömde läsa av mätarställningen då vi kom), en mack, ett snabbköp där det fanns Planter´s jordnötter, fantastiska shipchandlern Budget Marine samt restauranger och barer. Dessutom hade de en badstrand om man var sugen på ett dopp.
Vi stannade dock bara en natt eftersom vi var på gång till Spanish Virgin Islands där vi på nytt skulle sammanstråla med Marco och Béné på Pegase Rider.

Hur gick det då med pumpen? Jodå, vi hittade en ny som nu sitter på plats och gör ett bra jobb. Och vad blev nästa fel, då? Den manuella saltvattenpumpen började läcka ymnigt och är nu ersatt av den manuella sötvattenpumpen som vi ju inte behöver nu, när vi har en så bra elektrisk sötvattenpump.

Hus med egen båtplats vid Nanny Cay´s Marina samt tillhörande beach


Spanish Virgin Islands
Spanish Virgin Islands tillhör Puerto Rico som i sin tur är amerikanskt territorium. Hit kan man inte komma hur som helst utan det krävs visum alternativt Esta-godkännande. Eftersom vi sedan förra säsongen har ett giltigt Esta dokument och då rest från BVI med färja till USVI för att få en stämpel i våra pass behövde vi inte göra detta igen.
”Det är bara att gå direkt till Puerto Rico” sa Roger. Vi behöver inte ens fråga någon. Sagt och gjort! Vi påbörjade vår segling från BVI direkt till Culebra och fick en fantastisk segling med stagsegelsättning i hög fart. Vi la till i Ensenada Honda och begav oss genast till flygplatsen för att checka in.
Där mötte vi passpolisen, Senor Encarnation som direkt ställde frågan:
Har ni giltigt Visa? Nej – sa vi.
Har ni Esta? Jajamen sa Roger, och vi gjorde proceduren förra året så vi är klara.
Det gäller i tre månader, sa Senor Encarnation – man måste göra samma procedur igen. Är ni medvetna om att ni är här illegalt?!? Ni får två dagar på er att lämna landet, sa han med antydan till glimt i ögat. Vi passade på att turista lite och invänta lämpligt väder för reträtten.

Den berömda Flamenco Bay på Culebra           Kokosnötklättrare


Tillbaks till BVI
Seglingen tillbaka till BVI blev som väl var en höjdare! Först såg vi tre valar, lika stora som båten, som lekte och sprutade vatten. Sen plötsligt började det spinna i rullen därbak – en 4 kgs Mahi-mahi på kroken. Inne i hamnen simmade sköldpaddor och en delfinmamma med sin unge. Vilket fantastiskt djurliv vi får uppleva!

Roger avlägsnar huvudet och Elisabeth filéar vår nyfångade mahi-mahi

Kryssningsfartyg vid Charlotte Amalie, St Thomas och juvelerarbutiker för passagerarna

Sail Rock på väg tillbaka till Culebra


Åter på Culebra
Fem dagar senare, efter mycket seglande, klev vi på nytt in på Senor Encarnation´s tjänsterum och fick alla stämplar och tillstånd som behövdes. Marco och Bené hade storsint väntat på oss.
Vi gick ut till den lilla ön Culebrita där bergen hade format pölar ”jacuzzis” där det var skönt med ett dopp medan vågorna sprutade in.

Ankring på Culebrita                                                där det fanns mängder med eremitkräftor

Naturens egna jacuzzis på Culebrita                   där vi tog ett svalkande dopp


Vieques var nästa ö på färden och här kändes det väldigt laid-back. Vi hade läst om vilda hästar på stränderna, men de hade numera även flyttat in till den lilla byn Esperanza där de anpassat sig till gällande trafikregler.

Vildhäst väntar på sin tur vid övergångsstället


 
Just nu befinner vi oss i en marina på Puerto Ricos sydöstra kust med avsikt att hyra bil och se oss omkring. Mer om detta i nästa brev.

6 comments:

  1. Hej
    Kul att läsa verkar som ni har en härlig tid, intressant med summan av det som går sönder är konstant, men kanske mest intressant med strategin , fixa inte ett problem som man kan stå ut med, för då dyker det upp ett nytt som man inte vet om man gillar. Själva kör vi med gör inte idag vad någon annan måste fixa i morgon. Vet inte om det är någon bra strategi då det tenderar att bli dyrt. Så nu skall jag prova eran strategi och vårda något problem som känns acceptabelt. Skämt å sidor efter att ha läst era inlägg så ser vi än mer framemot vår översegling i höst till Karibien
    Paul o Kerstin på SY KERPA

    ReplyDelete
  2. Hej på er sjöbusar!!
    Vad roligt att läsa o titta på fina bilder! Vi fick oss många glada skratt och eftersom vi nyss varit i närheten kunde vi fortfarande sätta oss in i känslan till sjöss o land.
    Just nu är vi i Antibes till 15 mars sen hem och vidare med skidor till Italien en vecka.
    Vi saknar er här jättemycket, nu när Per A-K har dragit, sönd. ska vi till Eva som ska få John att vara fjärde man. Vad tror ni om det? Ha,Ha!!
    många kära hälsningar till er båda!
    Calle o Manne

    ReplyDelete
  3. Hej på er!
    Kul att få en uppdatering. Ser härligt ut.
    Jag har varit i Vitryssland illegalt, med 35 passagerare, inte så kul.
    Härligt att få se lite bilder av min kära Elisabth också!
    Mattias med familj är i Costa Rica nu, sammanlagt 2 månader, är tillbaka i Stockholm i början av mars.
    Ha det så bra!!!
    Många kramar från er Lena

    ReplyDelete
  4. Hej på er! Vilken resa ni bjuder på! En resa som många drömmer om, ni klarar av alla motgångar... Grymma bilder och inlägg, högt o lågt ( Roger i masten och dykande bland fiskar o koraller) Livets resa, vilka minnen och stort tack att ni delar det till oss!!
    Segla lugnt, kram Marja

    ReplyDelete
  5. Hej på er! Vilken resa ni bjuder på, resa som många drömmer om men få kan genomföra!
    Grymma bilder o inlägg. Skavanker som uppstår under resan klarar ni galant. Bilder på Roger uppe i masten och nästa stund dyker ni bland fiskar o koraller, va mer kan man begära!?
    Stort tack att vi kan följa med på resan!
    Segla lugnt kram Marja

    ReplyDelete
  6. Tack for trevlig lasning. Kanner igen en del,
    Halsningar fran Leif pa valsafari I Sa

    ReplyDelete