Efter att ha bott på styltor i en vecka och fixat med bottenmålning, polish och diverse motorservice var det då äntligen dags för Bijou att komma i vattnet. Hon höll tätt i år också! Sen tog det ett par dagar att bunkra och installera satellitkommunikation, en Inmarsat FB250. Det känns bra; nu kan vi ladda ner aktuella väderfiler och vara nåbara var på jorden vi än får lust att befinna oss.
Utcheckningsproceduren i Turkiet var relativt smidig: en agent bistod med att fylla i transitloggen och kontaktade polis och tull. Sen kom alla tre till oss på bryggan, lämnade tillbaka papper och pass och stod kvar där tills vi kastade loss. Det blev helt enkelt en mobil passkontroll på bryggan.
Elisabeth lagar kapellet.....................................och till slut sjösätter vi Bijou
Nattsegling till Kreta och Spinaloonga Lagoon
Vilken härlig känsla att vara på väg igen! Vi började med en nattsegling mot den lilla ön Kasos bredvid Karpathos, men när vi kom dit var vindarna så förmånliga att vi fortsatte ända till Kreta där vi hittade en liten ankarvik lagom till middag. Detta blev en sträcka på 176M. Ankarviken var för smal för att vi skulle kunna svaja och det fanns inget bra fäste för en lina i land, så vi spände istället upp oss mellan våra två ankare; ett i fören och ett i aktern.
Vinden ökade under natten och det kändes angeläget att komma iväg direkt på morgonen. Sjön var gropig och med ovana sjöben var det bäst att ta en Calma (sjösjuketuggummi). Det blåste västliga vindar så det blev motorgång med fleece, jacka och mössa. Vid inloppet till nästa natthamn – Spinaloonga Lagoon – blåste det 12 m/s och vi funderade runt hur vi skulle hitta något bra ankringslä här. Då vi kommit genom inloppet försvann vinden och det blåste 0,6 m/s i vår lilla ankringsvik. Vilken kontrast! Alla kläder av och man blev väldigt badsugen, men med en vattentemp på 16 gr fick det vara.
Spinaloonga Lagoon var som en stor, turkos insjö som bara var 3-4 m djup, så lite nervösa var vi då vi motoriserade fram på slutet. På den lilla ön vid inloppet låg en venetiansk fästning från 1500-talet som har fungerat som en koloni för spetälska ända fram till år 1950.
Vi njöt därefter av läckra turkiska köttbullar med hemmalagat potatismos. För oss seglare är varje måltid en av dagens riktiga höjdpunkter!
Den venetianska fästningen............................semesterbebyggelse i Spinaloonga Lagoon
Västerut mot Iraklion
Väderrapporterna spådde västliga vindar på morgonen övergående till nordliga mitt på dagen. Eftersom vi tycker om att segla inväntade vi nordanvinden, gjorde en sen morgon och puttrade så småningom ut ur vår Lagoon för att ta oss västerut. Det visade sig att vi fick 12 m/s rätt i näsan ett bra tag, innan vinden drog över på nordväst. Vi fick dock så småningom en fin kryss mot en liten spännande marina som vi hittat i piloten, Marina Gouves. Det var lite kortare än att gå hela vägen till Iraklion, så vi bestämde oss för att gå dit. Det skulle dock visa sig bli en alltför spännande hamn!
När vi kom fram till marinan tyckte vi att det var väldigt tomt i hamnen; bara en motorbåt låg där. Infarten var dessutom grund, men vi gick riktigt sakta för motor med Elisabeth som utkik i fören. Just som vi skall glida in i marinan skriker Elisabeth STOPP och rorsman lägger full back. Vi ger kölen en sista sandslipning innan vi lyckas backa ut för egen kraft. Det hade inte känts bra att behöva begära bogsering i ett sådant läge!
Nåväl, då fick det bli Iraklion i alla fall och vi gick en sista timme för motor till dess stora hamn. I Iraklion finns dels en liten venetiansk hamn som dessvärre såg grund ut på sjökortet, samt en yttre hamn med stora kryssningsfartyg. Eftersom vi inte var speciellt sugna på grunda inlopp letade vi först i den yttre hamnen och hittade en tänkbar kajplats. Men vi såg också en hel del master i den inre hamnen, så vi tog en liten tur in och det visade sig inte alls vara speciellt grunt. En vänlig grek anvisade oss en plats som han visste var ledig och hjälpte oss att lägga till.
Knossos och Lidl
Rod Heikell har i sin grekiska Pilot beskrivit Iraklion som en större stad (faktiskt Greklands femte största) som är allt annat än tilltalande.
Men med en sådan bra förtöjning för båten bestämde vi oss ändå för att stanna en extra natt och se oss omkring med hyrd bil. Det fanns två starka skäl för det – Knossos och Lidl! Vi går inte in på vilket skäl som var starkast. Det visade sig dessutom att centrala stan var mysig med mycket gågator och butiker. Verkar som Fisk-spa har blivit innegrejen här, det har vi sett på många ställen. Just ikväll firade man traditionell grekisk folkdans med musik och dans i vartenda hörn och vi fick oss dessutom lite traditionell grekisk mat till livs!
Den mysiga venetianska hamnen i Iraklion......Fisk-Spa i Iraklions "gamla stad"
Biltur till Knossos
Med vår lilla hyrda Kia tog vi oss dagen efter till Knossos - en antik stad byggd i minoisk stil grundat 1900 f.kr - som var Kretas politiska och religiösa maktcentrum under lång tid. Efter alla fina antika ruiner vi sett i Turkiet, varav Efesos fortfarande står i särklass, är vi svåra att imponera på när det gäller sådant. Knossos var dock helt klart värt att besökas.
Bilder från Knossos
En jättelik bougainvillea bildade tak vid ingången. Kolla stammarna!
Lunch i Archanes och bunkring på Lidl
Efter vår rundvandring – ja, man gick nästan som efter en snitslad bana – var det dags för lunch och vår vänlige biluthyrare hade rekommenderat en liten by för sådant, Archanes. Vägen dit gick uppför branta sluttningar där vinodling syntes vara stort och viktigt.
Vi hittade slutligen Archanes där både våra magar och ögon förlustades. Vi frågade kyparen om det fanns någon vingård vi kunde besöka för provsmakning och eventuella köp. ”Ni kan prova hos mig”, sa hon och vi följde med in i restaurangen. Vi blev dock inte alls imponerade och tappade snabbt intresset för kretensiska viner. Vi hittar säkert något bra vin på Lidl senare idag, sa vi, och det var just vad vi gjorde.
Vi skulle ju inte handla speciellt mycket på Lidl; vi hade ju bunkrat före avfärden bara några dagar tidigare, men som vanligt hittade vi mycket gott som vi längtat efter och den lilla Kians bagageutrymme räckte inte riktigt till för alla läckerheter. Men baksätet fanns ju…
Till middag njöt vi av Casa Elisabeths läckerheter i båten och därefter en Irish Coffe på en bar med WiFi, eftersom vi inte lyckats hitta refill till vår grekiska Vodafone-dongle.
Vinodlingar på väg mot Archanes....................där vi åt lunch på en mysig uterestaurant
Chania efter en natt i Rethymnon
Morgonen efter gick Elisabeth bort till WiFi-kaféet och betalade lite räkningar innan vi kastade loss mot Chania. Vi skulle dock hoppa via Rethymnon och övernatta i deras säkra hamn. Efter en härlig gennakersegling lade vi till bredsides på bryggnocken bakom en katamaran med ett par från Nya Zeeland. De tog tampen för oss och vi fick en trevlig pratstund.
Morgonen därpå styrde vi mot Chania med katamaranen i hälarna. Vi lade till bredvid en annan svenskbåt som var långliggare där. Både man och hustru skulle jobba för Vingresor i Chania ett halvår och därefter ett halvår på en svensk skidort. Det finns många annorlunda sätt att leva och bo.
I Chania stannade vi två nätter trots den otroliga ljudnivån från kajen. Vi lade ljuddämpande madrass för luckan, stängde alla aktre ventiler och sov med öronproppar. Caféerna utanför gjorde verkligen allt för att överrösta varandra ända till halv fyra på morgonen!
På väg till Chania passerade vi snöklädda toppar.....den turistiska innerhamnen i Chania
Översegling till Sicilien
Klockan sex den 1:a maj smög vi ut ur hamnen för att segla den långa sträckan hela vägen till Catania på Sicilien. Väderprognosen sa ostliga vindar, vilket är ovanligt över Joniska havet, och inte speciellt starka. Första dan blev lite varvad; gennakersegling, motor, segling, motor och sen fin halvvindssegling hela natten faktiskt.
Vi fick besök då och då av en liten sparv som satt en stund och vilade innan den flög vidare och delfiner lekte vid fören flera gånger. Elisabeth fick en magisk stund på sitt nattpass. Det visade sig att marelden är väldigt stark så här års och den blir väldigt tydlig i den kolsvarta natten innan månen har kommit upp. Mitt som jag stod där och bara njöt av hur vi forsade fram i glittret kommer det ett gäng delfiner och hoppar och skuttar i marelden; jag såg t.o.m hur de simmade och skruvade på sig under vattnet tack vare den starka marelden. Helt fantastiskt!
På havet är vi alla lika… Roger hade kollisionskurs med det stora kryssningsfartyget Celebrity Cruises (300m långt), men då vi gick för segel hade kryssningsfartyget väjningsplikt trots sin större längd. Lite osäkerhet uppstod dock då vi närmade oss varandra (man har ju hört så mycket om ouppmärksamma kaptener) och Roger anropade kryssningsfartyget på VHF´n. Ser ni oss? – Jajamän, vi har koll och vi girar babord för er. Ha en trevlig dag. Kapten till Kapten liksom!
Annars hände det inte så mycket på färden. Vi laddade ner nya gribfiler på vår nya broadband –lyxigt- och såg att det inte fanns mycket vind att hämta. Vi låg precis mitt i ett högtryck så det blev tyvärr mycket motorgång. Tack vare Helmer, vår tredje besättningsmedlem (autopiloten) får vi fria händer att syssla med annat och på natten litar vi helt och fullt på vår radar och AIS. Fast man kommer ju aldrig undan att spana efter navigationsljusen på mindre båtar som saknar AIS och kanske inte syns tillräckligt tydligt på radarn.
Vackra vyer då himmel och hav möts...............vår lille fripassagerare
Vi angör Catania på östra Sicilien
Efter 76 timmar till havs var det skönt att komma till en brygga. Marineron anvisade plats och efter mindre än fem minuter var polisen där för att kolla våra papper. Dom såg verkligen ut som äkta sicilianare; mörka glasögon, pistol i hölstret och den lille har en 2 mm mustasch på överläppen. Catania har oerhört många vackra pampiga byggnader som efterlämnats av alla kolonister som har belägrat Sicilien. Greker, romare, araber, normander och spanjorer har alla velat sätta sin prägel på stan, men idag känns här mest fattigt och smutsigt. Dock med en viss dekadent charm och folk är väldigt trevliga.
Seriösa passpoliser vid ankomst till Catania.....Piazza del Duomo, Catanias viktigaste sevärdhet
Det märks att vi kommit till Italien, landet med kallskuret och småplock
Trevlig läsning och jättefina bilder
ReplyDelete