Puerto Rico - Martinique 5/1 - 17/2

Österut igen - nu mot USVI
Från Puerto Rico seglade vi först via Culebra till St. John, USVI. I Culebra la vi oss dock inte i Ensenada Honda utan på västsidan av ön. Här var det skyddat för både vind och sjö och härligt vatten att svalka sig i.
På USVI känner vi till en fin vik på sydostsidan av St John, Hansen Bay, som är väldigt skyddad och där man får ankra. Annars måste man oftast ligga vid boj på St John som till största delen är naturreservat.
Under färden dit spottade Elisabeth på kroken och vi fick en lagom stor firre som rensades och filéades direkt på akterdäck. Till detta serverades kokt potatis, sås på Noilly Prat, grädde och vitlök. Mums!
I Hansen Bay blev vi liggande en hel vecka och det blev många fina promenader på denna vackra och kuperade(!) ö. Vi hade lite kB kvar på vårt sim-kort från BVI och då vi gick upp på toppen av ön fick vi kontakt så vi kunde kolla mail och väder.
Vi tog även en promenad till Coral Bay som gick över de mest branta backar vi någonsin upplevt. Efter nästan två timmars vandring (läs klättring) var vi svettiga och trötta framme på Skinny Legs i Coral Bay, där vi fick en svalkande öl och en energirik hamburgare. Vi startade hemresan med apostlahästarna men efter en halvtimme stannade en bil och frågade om vi ville ha lift. Och det ville vi! Passiv liftning!
Det var starka vindar så det samlades fler och fler båtar i viken. Vi umgicks bl.a. med några trevliga australiensare som gav oss många bra tips om Stilla havet.
En kväll kom ett partygäng från Coral Bay och la sig i ett paket på ca tio båtar på armlängds avstånd. En kille kom förbi och undrade om vi gillade loud music och bjöd artigt in oss till festen! Det blev inte så illa som vi befarade – riktigt bra saxofon faktiskt – och de flesta gav sig iväg före midnatt.

Bijou ligger tryggt i skyddade Hansen Bay        Skinny legs - restaurangen i Coral Bay


En linslus i Coral Harbour                                     Den välkomnande porten till Sloop Jones


Vad gör man inte för lite internet                          Gratis Aloe Vera att plocka


I Coral Bay vandrar åsnorna fritt omkring        Party runt omkring oss i Hansen Bay


Nattsegling till Antigua
Nu tog vi ett längre ben till Antigua som tog oss 34 timmar. Vi fick ett par squalls och sjön var rätt hög, men totalt sett en härlig segling med halvmåne och hela vintergatan som tak.
Vi hade fiskelycka igen och fick två fina middagar.
I Jolly Harbour kontaktade vi genast Ivan på Extreme Marine som för två år sedan bytt vår ”elbow” till Penta (huvudmaskinen). Vi fick ju täta den i Curacao och nu fick han fixa nya pluggar. Vi tog tag i våra laddningsproblem också och investerade i nya batterier från Budget Marin.
Det skulle bli några stilla dagar så vi tog tillfället i akt att gå runt på nordostsidan av Antigua. Det finns inget bättre än det här! konstaterade vi båda efter att ha besökt Great Bird Island med dess fantastiska utsikt över rev, kobbar och skär samt därefter snorklat bland vackra fiskar och koraller.
Ön närmast oss var hemvist för pelikaner och vi närmade oss den försiktigt då där var mycket ungar.

Utsikt från Great Bird Island                                Atlanten har bearbetat ön under lång tid


och åstadkommit en passage                                 Pelikaner har befolkat öarna


och här kommer en farande                                  En annan ö med glugg


Kompisar, även de med Sweden Yachts 42
Tillbaka i Jolly Harbour umgicks vi en hel del med våra vänner John och Harmony från Vancouver. Vi träffades första gången för två år sedan då det visade sig att dom varit i Stenungsund och köpt en likadan båt som vår. Då finns ju alltid mycket att prata om. De har båten liggandes på egen brygga utanför sitt radhus precis vid inloppet till hamnen och har Antigua som bas för halvårsvis segling. Inget dumt liv alls.
Då man ligger ankrad utanför Jolly Harbour har man ön Montserrat klart synlig vid fina dagar och en dag fick vi ett vackert skådespel då den fortfarande aktiva vulkanen började pysa. Mäktigt!
Ivan på Extreme Marine hjälpte oss också att byta en ventil till främre septiktanken. Han visade sig vara en riktig allkonstnär. Vi valde att byta ventilen genom en inspektionslucka från duschen istället för att ta ut hela tanken. Detta var en praktisk lösning och blir det problem i framtiden kommer man ju lätt åt.

John och Harmony vinkar farväl                         Vulkanen på Montserrat sprutar svavel


Vissa föredrar att ro över Atlanten Så här bra blev inspektionsluckan till holdingtanken


Superyachts i English Harbour
På Antigua hann vi också med ett par dagar på sydsidan i Falmouth och English Harbour. Vi kollade in alla superyachts som ligger där och en som var väldigt speciell var Maltese Falcon. Denna 88 m yacht byggdes i Turkiet och dess förste ägare var Tom Perkins, en höjdare på HP. Han fixade naturligtvis datorstyrning av allt och det sägs att man kan segla båten ensam.
Riggen är väldigt speciell med roterande master och fyrkantiga segel. Perkins var nöjd med tre år som ägare och numera går den på charter – för dem som har ca 400.000 dollar/vecka till övers. Vi tog en promenad upp till söndagspartyt uppe på Shirley Heigths där vi fick lyssna till oljefatsmusik samt fick en god barbecue.

Klassiska träbåtar modell större                          Extremtrimaran


Maltese Falcon vid brygga                och under segel


Utsikt från Shirley´s Heights mot English Hbr   Glad oljefatsmusikant


Iles des Saintes
Vi hade bestämt träff med Marco och Bené/Pegase Rider på Iles des Saintes, en fin liten ögrupp som tillhör Guadeloupe och seglingen dit blev blandad motor respektive tuff segling. Det är ju så att bakom öarna blir det konstiga fallvindar, sjöbris eller ingen vind alls och mellan öarna blåser det friskt och är ofta hög sjö.
Det blev ett trevligt återseende och vi fick tre trevliga dagar ihop. Marco ordnade med hyrjeep och vi fick en franskguidad rundtur på ön.
På Fort Napoléon tas man tillbaka i tiden och får uppleva häftiga bataljer till sjöss.
Trevliga måltider blir det naturligtvis då man kommer till franska öar; inte minst lunchen ombord på Pegase Rider. Först champagne med tilltugg, sedan trerätters med goda viner. Oj,oj det blir att lägga sig en stund på maten!

Med Marco och Béné ovanför ankringsviken   Gamla krigsscener från området


En glad matros anno dazumal                              Från Fort Napoleon hade de bra koll på fienden


Tonfisksushi till lunch - Mums!       Grand Anse - Terre d´en Haut


Portsmouth, Dominica
Vi seglade vidare söderut till Portsmouth på Dominica, den fina, oförstörda ön med fantastiska naturupplevelser. Denna gången gjorde vi dock inga utflykter.
Vi hade bestämt träff med S/Y Kerpa, Kerstin & Paul, i deras fina Amel och tillsammans var vi på den härliga barbecuen som PAYS ordnar på stranden. Där träffar man seglare från alla nationaliteter och med olika planer och båtproblem!
PAYS är den organisation som håller koll på säkerheten i viken samt servar alla seglare.
Paul var med oss och seglade i Amazonas för tre år sedan och sedan dess har han och Kerstin avvecklat både jobb och alla ägodelar i Sverige och köpt båt som de nu seglat över med. Det finns de som vågar kasta loss!

Kerstin och Paul på S/Y Kerpa                             Vissa tar brädan in för att rasta skeppshunden


Nya överraskningar
Då vi spelade upp ankaret för vidare färd ville inte ankarspelet längre utan vi fick vinscha upp kättingen - bra med elvinschar i sådana lägen. Vi har ju dock en blyad lina till vårt akterankare så nu ligger vi på den i Martinique och väntar på reparatören.
Och när vi skriver detta har vi just fått ett nytt ankarspel installerat och blivit tjugo laxar fattigare – 1700 W istället för det tidigare 1000 W. Nu ska vi väl få upp vårt ankare utan problem.